Larsson, Sofia, 2015. Problembeteenden hos katt - ur ett djurägarperspektiv. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
|
PDF
486kB |
Abstract
Katten är idag ett vanligt sällskapsdjur, både i Sverige och i andra delar av världen. År 2012 fanns det 1159000 katter i Sverige, placerade i 745 000 hushåll. Av dessa var 56,8 % huvudsakligen innekatter och 43,2 % var huvudsakligen utekatter. Vi vet sedan tidigare att kattägare i högre utsträckning än andra djurägare lämnar sina oönskade djur till svenska katthem, som idag är överfulla.
I denna studie visade det sig att rumsrenhetsproblem var den vanligaste typen av problembeteende enligt kattägarna själva (25,2 %). Detta problem är enligt tidigare studier den vanligaste orsaken av beteendeproblem som leder till bortlämnade av katter till katthem. De flesta av kattägarna som deltog i denna studie har själva försökt att lösa problemen som de upplever med sin katt, där användning av Feliway var den vanligaste metoden generellt. Många angav att de upplever problemen som mycket jobbiga (5/6 respektive 6/6 på en skala mellan 1 och 6), men trots detta kunde endast ett fatal kattägare tänka sig att lämna bort eller avliva sin katt p.g.a. problembeteenden.
Vad som också noterades i denna studie var att många av kattägarna inte kände till sa mycket eller ingenting alls om kattens bakgrund innan de fick hem katten. Kattens socialiseringsperiod som är mellan två- och sju veckors ålder är mycket viktig för framtida relationer. Man har i tidigare studier noterat att katter som har upplevt/stött på fler saker under socialiseringsperioden lättare tar kontakt med andra människor och inte är lika rädda som katter som saknar denna erfarenhet. Detsamma gäller kontakt med andra artfränder. Sociala arter är födda att kunna lära sig sin arts sociala beteenden, men de kan inte tolka dessa signaler redan från början. Denna inlärning sker framförallt under den senare tiden som kattunge och under den juvenila perioden. En katt som har hållits som ensamkatt under denna period kan därför inte känna igen de artspecifika signalerna och kan då reagera med rädsla eller aggressivitet vid möte med en främmande katt. Därför skulle avsaknad av kunskap om kattens bakgrund kunna vara en orsak till att kattägarna upplever vissa beteenden som
problem.
The cat is a very common pet, both in Sweden and in other parts of the world. Two years ago (2012) there were 1,159,000 cats in Sweden, placed in 745,000 households. 56,8% of the cats were mostly housed indoors and 43,2% were mostly housed outdoors. It is well known that cat owners are more likely to give away their pets to Swedish cat shelters than other pet owners. The Swedish cat shelters don’t have the capacity to care for all the animals that need their help.
In this study we could conclude that elimination problems are the most common problem according to the cat owners themselves (25.2%). From earlier studies we know that elimination problems also are the most common reason for owners to abandon their cats. Most cat owners in this study tried to solve the problems they were experiencing on their own, commonly by using Feliway. Even though it was generally thought that problems were very severe (5/6 or 6/6) only a few answered that they could imagine giving away or euthanizing their cat.
Another thing we could conclude in this study was that several of the cat owners lacked knowledge about the background of their cat. The socialization period of the cat is between two and seven weeks of age. This period is very important for future relations. In earlier studies it has been discovered that a cat who has experienced more things during the socialization period easier take contact with new people and isn't as afraid as a cat who lack this experience. It is also important for the cat to meet other cats. Social breeds are born to learn to recognize the signals of their own species, but they don't know this signals from the beginning. This is mostly learned during the later part as a kitten and during the juvenile period. A cat who has been kept alone during this time can't recognize the signals and might therefore react with fear or become aggressive if they meet other cats. Lack of knowledge about the cat during these periods could therefore be a reason that people experience certain behavior as problematic.
Main title: | Problembeteenden hos katt - ur ett djurägarperspektiv |
---|---|
Authors: | Larsson, Sofia |
Supervisor: | Andersson, Maria |
Examiner: | Yngvesson, Jenny |
Series: | Examensarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Veterinärprogrammet |
Volume/Sequential designation: | 2015:32 |
Year of Publication: | 2015 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC |
Supervising department: | (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) |
Keywords: | problembeteende, katt, aggressivitet, rumsrenhetsproblem, urinmarkering, pica, rädsla, kattägare, cat, problem behaviour, aggressive, elimination problem, urinmarking, fear, catowner |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4093 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4093 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal physiology and biochemistry Veterinary science and hygiene - General aspects |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 06 Feb 2015 13:13 |
Metadata Last Modified: | 06 Feb 2015 13:13 |
Repository Staff Only: item control page