Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna studie var att ta reda på hur kotrafiken är organiserad under betessäsongen i större besättningar med produktionsbete och automatisk mjölkning, samt i viss mån undersöka hur utmaningarna i organisationen av kotrafik skiljer sig över året. Tjugo gårdar som tillämpar produktionsbete, varav arton ekologiska, besöktes sommaren 2014, alla med minst två mjölkrobotar och minst 130 kor. Det visade sig att de flesta av gårdarna hade korna ute dygnet runt och utfodrade med grovfoder inomhus under hela betesperioden. Två tredjedelar av gårdarna hade kontrollerat utsläpp av något slag och av dessa var det två gårdar som använde sig av sortering av mjölkade och omjölkade kor på betet. Baserat på data från kokontrollen analyserades avkastningen under betesperioden (juni t.o.m. augusti) och stallperioden (november t.o.m. mars). Skillnaden i energikorrigerad mjölk (ECM) per ko var signifikant (P≤ 0,001) lägre under betesperioden jämfört med stallperioden, 28,4 respektive 30,1 kg ECM, vilket beror på såväl en lägre avkastning som en lägre fetthalt. För att jämföra mjölkrobotstatistik mellan sen stallperiod (1 mars-betessläpp) och försommar (betessläpp-22 juni) samlades data in från datasystemet på gårdarna. Analysen, där även effekten av att antalet kor/mjölkrobot ingick i den statistiska modellen visade att antalet mjölkningar/mjölkrobot var signifikant (P≤ 0,01) lägre under försommaren jämfört med sen stallperiod, 143 respektive 149 mjölkningar, vilket innebär att korna inte mjölkas lika ofta, 2,45 jämfört med 2,57 mjölkningar/ko och dag (P≤ 0,01). Orsaken till att antalet mjölkningar är färre under betesperioden kan vara en kombination av att korna kommer något senare till mjölkning och att de synkroniserar sitt beteende när de går från betet till stallet. Detta är två faktorer som kan göra att mjölkningsintervallet blir mer ojämnt. För att få ett jämnare mjölkningsintervall under betesperioden föreslås kontrollerat utsläpp till betet, dvs. att kor som ska mjölkas inte släpps ut på bete. En annan åtgärd som kan gynna ett jämnare mjölkningsintervall är att ha ett tillräckligt sent mjölkningstillstånd i förhållande till koantalet så att konkurrensen om mjölkroboten inte blir för stor. Men eftersom korna kommer något senare till mjölkning under betesperioden jämfört med stallperioden kan mjölkningstillståndet då sättas något tidigare utan att konkurrensen blir för stor.

The aim of this study was to find out how cow traffic is organized on bigger farms with automatic milking and production pasture, and to some extent investigate how cow traffic challenges differ over seasons. This study is built on interviews and data collection from twenty Swedish farms with production pasture, of which 18 was organic, visited in the summer of 2014. On most of the farms the cows had access to the pasture area 24 hours per day and were supplied with supplementary roughage indoors over the entire grazing season. Two thirds of the farms had controlled pasture let out, preventing non-milked cows to go out until they had been milked. Two of these farms sorted milked and non-milked cows so that cows that had not visited the milking unit for many hours formed a separate group on the pasture that could easily be brought home for milking. In a statistical analysis of production data from the official Swedish cow control system, the difference in energy corrected milk production/cow was significantly (p≤ 0.001) lower in the summer (June-August) compared with the indoor season (November-Mars) (28.4 vs. 30.1 kg milk). To compare milking unit statistics between late indoor season (1st of March-pasture turnout) and early summer (pasture turnout-22nd of June) data was collected from the management system (robot computer) on the farms. The analysis was performed in a model where the number of cows/milking unit was also included in the statistical model. The analysis showed that the number of milkings/robot during early summer was significantly (P≤ 0.01) lower than during the late
indoor season (143 vs. 149), which led to fewer milkings/cow (2.45 vs. 2.57). The reason the milking unit was utilized less during the summer was probably a combination of increased synchronization in the herd and that the cows came later to milking (milking interval minus waiting time). These two factors can lead to more uneven milking intervals during the grazing period. To prevent uneven milking intervals, a controlled pasture let-out may be beneficial. Longer hours for between latest milking and next milking permission is an effective way to decrease competition in front of the milking unit. However, as cows generally tend to come later to milking during the summertime it would be more beneficial to have earlier milking permissions during the pasture season compared with the indoor season.