Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Högre driftskostnader och lägre avräkningspris på mjölk har gjort att lönsamheten inom svensk mjölkproduktion har sjunkit. Genom grovfoder, exempelvis ensilage, får mjölkkorna den största delen av sitt dagliga näringsbehov. För att korna ska hålla en hög produktivitet måste grovfodret ha rätt kvalitet. Detta kräver att grovfodret skördas vid optimal tidpunkt vilket i sin tur ställer krav på maskiner med lämplig kapacitet. Av mjölkproducenternas produktionskostnad utgör maskinkostnader en hög andel. Mjölkgårdar står därför ständigt inför utmaningen att minimera sina maskinkostnader kopplade till vallskörden, utan att göra avkall på grovfodrets kvalitet. En utav svårigheterna ligger i att bedöma när det är mest lämpligt att byta ut befintliga redskap som får allt högre underhållskostnader och föråldrad teknik. Således är det den ekonomiska livslängden för vallredskap som denna studie söker svaren på.

Syftet med denna studie är att bedöma vid vilken tidpunkt under ett ägande det är mest lönsamt att göra reinvesteringar av vallredskap. Studien avser även att belysa maskinkapacitetens inverkan på den totala maskinkostnaden. Förhoppningen är att med studien även vara behjälplig för mjölkproducenter vid beslut om en eventuell reinvestering. En litteraturstudie har genomförts med hjälp av tidigare forskning för att presentera befintlig litteratur inom ämnet samt ge en teoretisk kunskapsbas och ökad förståelse. Exempelvis behandlas läglighetskostnader under vallskörd, underhållskostnader och investeringskalkyler. Studien har en kvantitativ ansats där metoden baseras på en komparativ tvärsnittsdesign. Detta för att kunna öka generaliserbarheten samt användbarheten av studien. Genomförda beräkningsmodeller avser två fiktiva mjölkgårdar i Västergötland med 70st respektive 300st mjölkkor. Huvudsakligen inhämtas data om vallredskapen genom sekundärdata. För respektive gård antas en maskinkedja bestående av rotorslåttermaskin, strängläggare samt fälthack eller rundbalspress.

Studiens resultat visar att av fyra vallredskap är det endast ett, rotorslåttermaskinen, som har en tydlig brytpunkt för när den ekonomiska livslängden är slut och en reinvestering således är lönsam. Anledningen är att underhållskostnaden ökar markant med ålder och slitage för detta redskap. De övriga vallredskapen kan behållas och nyttjas över en ännu längre tidsperiod. En diskussion förs med återkoppling till redan befintliga studier vad gäller stordriftsfördelar, teknisk utveckling, läglighetseffekter samt hur sekundärdata kan påverka denna studies resultat.
Tidigare forskning som genomförts för att beräkna olika redskaps underhållskostnader ligger till grund för studiens resultat. En likvärdig studie gällande underhållskostnader anpassad efter den teknik redskapen har idag är dock önskvärd, då stor teknisk förändring skett. Vidare framgår att den årliga maskinkostnaden kan sänkas genom att ta hänsyn till läglighetseffekter vid val av kapacitet inför en nyinvestering. Läglighetskostnaden är högre för vallredskap på den större mjölkgården än för den mindre.

In order to maintain the productivity of the dairy cows, forage of the right quality must be used. This requires that the forage be harvested at the optimum time which creating demands on machinery of adequate capacity. Machinery costs represent a high percentage of production costs for dairy farmers. This leads dairy farms to constantly face the challenge of minimizing machinery costs when harvesting forage, without reducing the quality of the forage. One of the problems is to determine when it is most appropriate to replace existing machines due to increasing maintenance costs and outdated technology.
Thus, the purpose of this study is to assessing at what point during ownership it is most profitable to make reinvestments in forage gear. The study also intends to highlight the impact of machine capacity on the total machine cost. Examples on issues that's considered are timeliness costs for forage, maintenance cost and investment calculations. The study takes a quantitative approach, with the implemented calculation intended for two fictitious dairy farms in Västergötland, with 70 head and 300 head of cattle respectively. Each farm is assumed to have a machine chain on a disk mower, stricter and forage wagon or alternatively a round baler.
The results show that only one out of the four grass gears had a clear breakpoint for when reinvestment is more economical than continued use, resulting from increased maintenance costs due to age and wear on the current gear. The study also shows that the total machinery costs can be reduced if timelines effects are considered regarding re-investments.