Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En alltmer utbredd uppfattning är att platsers betydelse minskar i takt med ökande digital kommunikation. Människans beteendeförändringar till följd av den digitala kommunikationen ihop med möjligheten att befästa geografiska
platser med information innebär att vår syn på den offentliga miljön står inför en radikal förändring. Det konkreta platsbegreppet är starkt kopplat med
rumsbegreppet som är mer abstrakt i sin natur och vars gränser i och med den digitala revolutionen blir alltmer otydliga. Därmed skiftar också uppfattningen av plats och hur vi kan stärka vår anknytning till platser. Ett led i den pågående förbättringen av kommunikationen är det utbredda användandet av sociala medier och platsknutna bilder som förmedlas genom dessa.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur geografiskt bunden fotouppladdning via sociala medier påverkar platsers identitet. Plats och rum är starkt förbundna med tid. Uppsatsen har därför som utgångspunkt, dels att vår förståelse av rummet är platsen, samt att vår varseblivning av tiden är den specifika händelsen. För att utreda sambandet mellan geografiskt bunden fotodata och platsidentitet har en litteraturstudie utförts som är orienterad kring platsbegreppet samt sociala medier och digital fotodelning. För att föra en diskussion där litteraturstudien koppas till tid och rum, utfördes en fallstudie som undersökte en specifik händelse på en specifik plats. Studien har utforskat körsbärsträdsblomningen i Kungsträdgården.
Körsbärsblomningen är en händelse som fotats av besökare alltmer under senare år. Händelsens bilddokumentation
genom sociala medier var fokus för fallstudien. En fotodatainsamling över Kungsträdgården-bundna bilder som är kopplade till körsbärsblomningen gjordes. Parallellt gjordes intervjuer med Kungsträdgårdens besökare.
Studien visar att påfallande stor mängd körsbärsblomsorienterad fotodata knutits till platsen Kungsträdgården under tiden för fallstudien. En topp i antal
körsbärsblombilder som laddades upp korrelerade med tiden då träden stod i full blom. Intervjuer pekade på det faktum att besökarna många gånger besökt platsen på grund av blomningen men också att bilder på sociala medier påskyndat besök av platsen och anmodat besökarna att fotografera händelsen själva. Analys av studiens resultat kopplat till litteraturstudien visar att besökarnas starka vilja att
fotografera blomningen och dela med sig av denna handling i ett led att utveckla sin egen identitet också stärker platsens identitet. Studien pekar också på att det inte främst är platsens estetiska egenskaper som ligger till grund för stärkandet av platsens identitet genom fotodelningen. Istället är det till stor del den mening
besökarna lägger i händelsen körsbärsblomningen samt den aktivitet som fotograferandet av blomningen utgjorde.

The notion that the importance of locations is decreasing as digital communication increases is a view that is gradually gaining wider acceptance. Human behavioural changes resulting from digital communication combined
with the possibility to attach information to geographic sites implies that our view of the public environment is facing a radical change. The concrete place concept is strongly linked to the more abstract nature of the concept of space, the boundaries of which are gradually becoming more blurred as a result of the digital revolution. Thus, the understanding of place is shifting and consequently
so is the manner in which we augment our attachment to places. Part of the ongoing communication improvement is the widespread use of social media and geographically connected images distributed through these media.

The aim of this paper is to examine how geographically linked photo uploads through social media affect place identity. ‘Place’ and ‘space’ are strongly associated with ‘time’. Consequently, the essay departs from the idea that a given place constitutes our perception of space, and that a specific occasion constitutes our perception of time. A literature study was conducted to investigate the
relationship between geographically connected photo data and place identity. The literature study was oriented towards the concept of place, social media and digital photo sharing. In order to link the literature study to time and space in a relevant discussion, a case study was performed that examined a specific occasion at a specific location. The case study examined the cherry blossom trees
in Kungsträdgården. The flowering is an event which has been photographed by an increasing number of visitors in recent years. The photographic documentation of the occasion through social media channels was the focus of the case study. A photo data acquisition of images linked to Kungsträdgården and to the flowering cherry blossom was performed. Concurrently, interviews were conducted with visitors to Kungsträdgården.

The study presents a remarkably large number of cherry blossom oriented photo data attached to the location of Kungsträdgården. A peak in the number of cherry blossom pictures uploaded correlated to the time when the trees were in full bloom. Interviews implied that visitors often visited the place in response to the flowering but also indicated that photos on social media accelerated the visits
and urged visitors to take photos of the occasion themselves. Analysis of the results shows that the visitors’ strong desire to photograph the flowering and to
share these documents in an effort to develop their own identity also enhanced the identity of place. The study also implies that it is not primarily the site’s aesthetic qualities that form the basis for the enhancement of the place identity through photo sharing. Instead it is by large the purpose that visitors ascribed to the occasion, the flowering of the cherry blossom, and the activity that the taking photographs of the flowering constituted.