Home About Browse Search
Svenska


Nises, Janna, 2014. Rovdjurens påverkan på den svenska älgstammen och konsekvenser för dess förvaltning. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

[img]
Preview
PDF
741kB

Abstract

Den svenska älgstammen har i stort sett levt i frånvaro av björn och varg under större delen av 1900-talet. Istället har stammen reglerats genom en intensiv älgjakt. Nu har både björn och varg återetablerats i våra skogar och expanderar i antal och utbredning. Syftet med denna studie är att ta reda på hur återkomsten av dessa stora rovdjur påverkar älgstammens antal, köns- och åldersstruktur och beteende, samt hur älgförvaltningen påverkas av närvaro av björn och varg.
Rovdjursstammarna är ojämnt fördelade över landet och även älgtätheten varierar. Därför kommer en del områden att påverkas mycket och andra väldigt lite. I vissa områden där varg- och björnstammen överlappar varandra kan deras predation ta en stor del av det årliga älgöverskottet. Både vargen och björnen tar till största delen älgkalv, så det är framför allt denna åldersklass som kommer att reduceras. Endast en liten del av de älgar rovdjuren tar är i så dåligt skick att de ändå hade dött under året. I områden med hög täthet av andra bytesdjur kan påverkan på älgstammen bli mindre.
Frånvaro av rovdjur gör att bytesdjur tappar sina antipredationsbeteenden, och det verkar som att den svenska älgen ännu inte lärt sig hur den ska minska risken att bli dödad av rovdjur, framförallt när det gäller varg. Vargar i Sverige har en större jaktframgång än vad forskare anser vara normalt, och det har gått en oväntad lång tid utan att älgarna anpassat sitt beteende. Kanske är älgjakten en del av förklaringen till detta eftersom den under en lång tid har selekterat fram andra egenskaper hos älgarna än vad rovdjuren hade gjort.
Genom att anpassa jakten efter rovdjurens predation kan man förhindra att älgstammen minskar. Dock är detta inte en lätt uppgift, utan det krävs god kunskap om både rovdjuren och älgarna. Förändringar i en population kan ske snabbt och oväntat, och då gäller det att förvaltningen (jakten) hinner reagera i tid. Rovdjurens återkomst utgör ytterligare en faktor som gör det svårare att förutse hur många och vilka älgar som ska skjutas varje år.
Det älgjakten fokuserat på i många år är att få en älgstam med så hög tillväxttakt som möjligt. Detta gör man genom att skjuta stor andel kalv och fler vuxna tjurar än vuxna kor. Genom att spara på vuxna älgkor föds det många kalvar. Denna taktik motiveras än mer nu när rovdjur börjar ta en betydande del av älgstammen i vissa områden. En risk är att älgstammens köns- och åldersstruktur blir alltför onaturlig på grund av att man försöker maximera antalet älgar som kan skjutas varje år.

,

The Swedish moose population has lived in absence of bears and wolves throughout most of the 1900s. Instead, their populations have been regulated by hunting. Now both bears and wolves are re-established in our forests and expanding in numbers and distribution. The purpose of this study is to find out how the return of these large predators affects the moose population in number, age- and sex structure and behavior, and how moose hunting is affected by the presence of bears and wolves.
The predators are unevenly distributed across the country and their density also varies. Therefore, some areas are affected a lot and others very little. Both wolf and the bear take mostly moose calves, so it is especially this age class that will be reduced by the predators. The moose killed by predators are often in good conditions and their predation can therefore not be considered compensatory to other mortality factors. In areas with high density of the other prey, the impact on the moose population can become smaller.
The return of the predators can also change the behaviour of the moose and it seems like the Swedish moose have not yet learned how to behave among wolves to reduce the risk of being found and killed. Wolves in Sweden have a greater hunting success than researchers consider to be normal, and it's taking unexpectedly long time for the moose to adapted their behaviors. Maybe the moose hunting is part of the explanation for this since it has been selecting moose differently than wolves had done.
By adjusting hunting to the presence of wolves and bears we can prevent a decrease of the moose population. For many years moose hunting has been focusing on increasing the reproduction rate in the moose population. This is done by shooting a high percentage of calves and more adult bulls than adult cows. By increasing the proportion of adult cows more calves will be born each year. This tactic is even more motivated now when predators starts to take a significant portion of the moose population in some areas. By doing this there is a risk that the age- and sex structure of the moose population becomes too unnatural, which can have negative impacts on their reproduction.

Main title:Rovdjurens påverkan på den svenska älgstammen och konsekvenser för dess förvaltning
Authors:Nises, Janna
Supervisor:Jung, Jens
Examiner:Tydén, Eva
Series:Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (t.o.m. 2015)
Volume/Sequential designation:2014:77
Year of Publication:2014
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health
Keywords:älg, björn, varg, antipredations beteende, direkt predation, stress, älgförvaltning, moose, wolf, bear, direct predation, anti-predation behavior,, moose management
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4079
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4079
Subjects:Animal ecology
Language:Swedish
Deposited On:05 Feb 2015 10:45
Metadata Last Modified:05 Feb 2015 11:07

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits