Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesättningar, där kor och kvigor förväntas föda en kalv per år. I sådana besättningar är fertilitet hos djuren en viktig faktor, då förmågan att föda fram en kalv varje år påverkar inkomsten. I Sverige används naturlig betäckning i störst utsträckning, men ett alternativ är artificiell insemination. Syftet med detta arbete är att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte används i samma utsträckning inom dikobesättningar som hos mjölkkor, samt när det kan vara aktuellt att använda sig av.
Den artificiella inseminationens påverkan på dräktighetsresultat varierar mycket i studierna, från 37 till 74 %, men det antyds att 50 % är ett gränsvärde där resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar så som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvårigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinärtjänster och mediciner samt för arbete. Praktiskt sett så kräver artificiell insemination mer arbete och lämpliga faciliteter, och har därmed inte ansetts ekonomiskt försvarbart. Den artificiella inseminationen bidrar till större genetiska framsteg i besättningarna och tillåter även användning av könssorterad sperma.
Med tiden har bättre system och metoder för brunstsynkronisering och efterföljande artificiell insemination utvecklats, med följd att bättre dräktighetsresultat uppnåtts. I flertalet studier rekommenderas artificiell insemination, inte enbart för de genetiska fördelarna, utan även för att det förväntas ge bättre ekonomisk avkastning. Tidigare kalvningar och högre kalvvikter vid avvänjning skulle kunna ge ökade inkomster som täcker upp kostnaderna för inseminationen.
Artificiell insemination kräver mer hantering av djuren, vilket kan orsaka stress i en ovan besättning. Det skulle dock kunna vara ett led i att selektera för bättre mentalitet hos djuren, samt vänja ungdjuren tidigt vid människor, så att mindre stress uppstår vid exempelvis slakt.
De genetiska fördelarna är stora vid insemination, då det tillåter användandet av överlägsna tjurar. Det möjliggör även återrekrytering av genetiskt värdefulla kvigor och kan användas i kombination med könssorterad sperma. I områden med små populationer av raser kan det vara nödvändigt att använda artificiell insemination för att behålla den genetiska mångfalden.
Artificiell insemination lämpar sig bäst för rena avelsbesättningar, men kan även passa för stora köttproducenter med höga krav på avkastning. Det kan även vara av intresse för småproducenter som inte vill hålla egen tjur.

The most common production practice in beef production is by suckler beef herds, where cows or heifers are supposed to give birth to one calf per year. In these herds fertility is an important factor since this affects the farmers’ income. In Sweden, natural service is the most used approach, but one alternative is artificial insemination. The purpose of this literature study is to examine pros and cons of artificial insemination and why it is not used to the same extent as in the dairy cow industry, and also when it may be appropriate to use.
The effect of the artificial insemination on pregnancy rates differs greatly in the different studies, from 37% to 74%, but it is indicated that a result over 50% is acceptable. From an economic point of view there are advantages such as higher calf weights and lesser losses related to complications during calving, but there are also disadvantages such as larger expenses due to veterinary services, drugs and labour. In practice, artificial insemination demands more work and suitable facilities, which has not been considered economically viable by the farmers. Artificial insemination contributes not only to genetic advancement in each herd and also allows the usage of gender-selected semen.
Today there are well-developed programs for estrus synchronization and artificial insemination that lead to improved pregnancy rates. In most studies, artificial insemination is recommended because it gives genetic advantages and might generate larger profit. Earlier calving and larger calving weights at weaning could generate income that covers the expenses of the insemination.
Artificial insemination demands more interactions with the animals, which might cause stress in an unaccustomed herd. It could also be a mean to select for better mental qualities among the animals, and to accustom young animals to humans. This could for example lead to reduced stress during slaughter transport.
The genetic advantages are large, due to the usage of superior bulls. It also allows replacement of genetically valuable heifers and can be used in combination with gender-selected semen. In areas with small populations, artificial insemination can be necessary to uphold genetic breed diversity.
Artificial insemination is most suitable for pure-bred breeding herds, but it might also be an option for large beef producers with higher demands for profit. Finally, it can also be an alternative for the small producer who does not want to keep a bull.