Home About Browse Search
Svenska


Holmström, Linnéa, 2014. Rörflen som strömedel i djupströbäddar för nötkreatur. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

På grund av de blöta höstarna de senaste åren har priset på halm stigit. Intresset har därmed ökat för att börja odla och använda energigräset rörflen som alternativt strömedel. Rörflen slås sent på hösten eller tidigt på våren för att sedan balas i slutet på april, eller i början på maj. Praktiska erfarenheter tyder på att rörflenets ströegenskaper är likvärdiga med halmens men inga vetenskapliga studier har hittats på exempelvis uppsugningsförmåga eller dammförekomst. Tidigare erfarenheter har också visat att spridning av gödsel med inblandning av rörflen orsakat oönskad rörflenstillväxt i spannmålsfält.
Syftet med studien var att ta reda på mer fakta om rörflenets ströegenskaper. I studien jämfördes användningen av rörflen i djupströbädd med havrehalm och kornhalm. Under sex veckors tid undersöktes tre olika boxar med en typ av strömdel i varje box. Beläggningsgraden var 0,8 m2 liggyta/100 kg levande vikt. Ströåtgången mättes genom att vid varje strötillfälle väga ströet och mäta TS-halten. Den respirabla dammhalten i luften mättes vid flera strötillfällen med hjälp av ett direktvisande, partikelräknande instrument. Dessutom undersöktes djupströbäddarnas temperatur, TS-halt (torrsubstans) och tillväxt. Studien kompletterades med laboratorieexperiment för att undersöka uppsugningsförmågan hos hel, riven och rivna rörflensbriketter från olika delar av Sverige samt skördat vid olika tidpunkter. Rörflenets uppsugningsförmåga jämfördes med kornhalm, havrehalm, vetehalm, torv, och kutterspån. Uppsugningsförmågan mättes genom att blötlägga torkat provmaterial i vatten för att ta reda på uppsugningshastighet och total uppsugningskapacitet. Dessutom undersöktes fröförekomsten i rörflensbalar genom att räkna antalet frön.
Resultatet visade att den genomsnittliga ströåtgången med hänsyn till beläggningsgraden var högre för rörflen än för kornhalm men nästintill lika som ströåtgången av havrehalm (2,0; 1,4 respektive 1,9 kg/dag per 100 kg levandevikt). Rörflenet dammade mer än havrehalmen men inte signifikant mer än kornhalmen (5,9; 2,5 respektive 4,6 mg/m3 per strömängd i kg TS/s). Rörflenet hade inte signifikant högre uppsugningshastighet (% av 170 g vatten uppsuget under 1 timme för 35 g strömedel) än något annat strömedel. Det enda strömedel som hade signifikant högre uppsugningshastighet än rörflenet (29 %) var kutterspånet (47 %). Med avseende på total mängd uppsuget vatten hade rörflenet från Godås signifikant lägre uppsugningskapacitet än torv och kornhalm från samma gård (2,3; 5,3 respektive 3,0 g vatten/g strö). Inga signifikanta skillnader i uppsugningsförmåga fanns mellan rörflen från olika delar av Sverige och inte heller mellan höstslagen och vårslagen rörflen. Riven rörflen från Godås hade signifikant snabbare uppsugningshastighet än hel rörflen (23 respektive 29 % av 170 g vatten uppsuget under 1 timme). Undersökningen av rörflensfrö visade att vårskördad rörflen innehöll en liten mängd frön (62 g/ton strö).
Resultatet av studien tyder på att rörflen fungerar bra i djupströbäddar trots något sämre ströegenskaper än halmen. Ströbädden blir mer kompakt än vid användning av halm, vilket kan påverka komposteringsprocessen. Viktigt är därför att strö rikligt och ofta, framförallt vid etableringen av djupströbädden och eventuellt blanda in torv för att öka uppsugningsförmågan. Eftersom rörflenet dammar är troligtvis användning i väderskyddande stallar med stort luftutbyte det mest optimala. Fler tester krävs för att styrka resultaten av studien. Det skulle vara intressant att mäta och jämföra rörflenets ströåtgång med halm i volym istället för i vikt.

,

Reed canary grass (RCG) was historically used as forage and roofing material and is today mostly used as an energy crop in Sweden. Since price of straw in recent years have risen, the interest has increased to start using RCG as bedding material. The grass is cut either late autumn or early spring and then baled in late April or early May. It is also possible to make briquettes of it. Practical experience suggests that the properties are equivalent to straw but no scientific studies are available on e.g. adsorbency or dust concentration. Another experience is that spreading of manure mixed with RCG has increased the amount of weeds in cereal fields.
The purpose of this study was to find out more about reed canary grass as bedding material. The use of RCG was compared with two straw types through a deep litter study on farm. The usage of litter in kg and kg dry matter (DM) was measured by weighing bales and by measuring the DM content. Dust concentration in the air was also measured with an instrument that counts particles and logs data each second. Temperature, DM content and height of the deep litter was also measured. The study was complemented with lab measurements to investigate the adsorbency of shredded, long, and shredded briquetted RCG from different parts of Sweden and harvested with different methods. The absorbance of RCG was compared with barley straw, oat straw, wheat straw, peat and wood shavings. The adsorbency was measured by two tests; the first test measured how fast water was adsorbed during one hour. The second test measured total, possible amount of adsorbed water at 100% and initial DM content. Moreover the amount of seeds in RCG litter was counted in a number of bales from the same farm as the litter study was performed.
The results showed that the total straw consumption for RCG was higher than for barley straw but equally as oat straw (2.0; 1.4 and 1.9 kg/day per 100 kg live weight, respectively). The average temperature in the deep litter was a bit higher for RCG (32.2 – 41.8 °C) and oat straw (27.9-40.3 °C) than for barley straw (24.8-30.9 °C) but the height (34.5-36.4 cm) and DM (42.9 – 44 %) was nearly the same in all three deep litters. RCG dusted more than oat straw but not significantly more than barley straw (5.9; 2.5 and 4.6 mg/m3 per bedding amount in kg TS/s, respectively). RCG had lower total water adsorbency than peat, barley straw and oat straw (2.3; 5.3; 3.0 and 2.6 g water/g bedding, respectively) but almost the same adsorbency as wood shavings (2.2 g water/g bedding) at 100 % dry-matter content. Wood shavings, however, had faster adsorbency than any other litter. No differences were found between RCG from northern or southern part of Sweden, or between cutting time. Shredded RCG had a slightly faster adsorbency than whole reed grass (29 and 23 % of 170 gram water adsorbed during one hour). The test also showed that there was a small content of seeds in the bales (62 grams per tonne bedding material).
RCG can be recommended to be used as bedding material in deep litter systems, but the bed is getting more compact than for straw, why it is important to provide new bedding material continuously, preferably every day. Because of the dust it is probably best to use it in weather protective stalls with large air exchange. It should be interesting to measure the dust concentration in a barn with controlled ventilation. More tests are needed to secure the results and more accurate measurement of dust concentration and litter consumption. It would be interesting to measure the litter consumption in volume instead of kg, as RCG appears to have a higher density than straw. Practically speaking, consumption of litter is often measured in bales instead of kg. The possible ammonia adsorbency of RCG would also be interesting to measure.

Main title:Rörflen som strömedel i djupströbäddar för nötkreatur
Authors:Holmström, Linnéa
Supervisor:Jeppsson, Knut-Håkan and Granström, Karin
Examiner:Nimmermark, Sven
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2014
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY001 Agricultural Science Programme - Animal Science 270 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:rörflen, strömedel, djupströbädd, damm, uppsugningsförmåga, ströåtgång
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3714
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3714
Subjects:Agricultural research
Technology
Language:Swedish
Deposited On:10 Sep 2014 12:35
Metadata Last Modified:10 Sep 2014 12:35

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits