Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med det här examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblädningen som utfördes i Yttringeskogen på Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen är en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk påverkar sociala-, ekonomiska- och naturvärden. I det här arbetet utvärderas de sociala värdena med avseende på framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet är en del av utvärderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen.
Huvuddelen av studien består av en postenkät med åtta bilder. Bilderna har valts för att illustrera en kalavverkning, en gallring, två bilder på ”ingen åtgärd” och fyra bilder på volymblädade miljöer. För att jämföra attityderna till volymblädningen har två versioner av enkäten gjorts där en visar bilder före och den andra visar bilder efter åtgärden 2007. Sex motstående adjektivpar (exempelvis ljus-mörk) har bedömts för respektive miljö och den svarande har fått ange hur miljön uppfattas längs en sjugradig skala. Utöver adjektivparen har det frågats om hur bilden uppfattas med avseende på ”lämplighet för mitt friluftsliv” och om undervegetationen uppfattas som ”för tät” eller ”för gles”.
Enkäten skickades ut den 9 september 2008 till 500 Lidingöbor mellan 16 och 76 år. En påminnelse skickades ut den 12 december 2008. Det kom totalt in 198 svar efter påminnelsen vilket motsvarar en svararfrekvens på 39,6 %. Av dessa kunde 84 svar från versionen före och 90 svar från versionen efter användas för min analys. Tyvärr fanns det av ekonomiska skäl inte möjlighet att skicka ut flera påminnelser vilket har påverkat möjligheterna att generalisera resultaten.
Resultatet visar att de flesta föredrar en skog som är naturlig, ljus och framkomlig. Efter den utförda volymblädningen har försökspersonerna i regel blivit mer positiva till skogsmiljöerna. Men vilka egenskaper som är mer positiva respektive negativa har skiljt sig mellan de olika volymblädade områdena. Uppfattningarna har varit väldigt blandade angående vilka områden som är ”lämpliga för mitt friluftsliv”. För de volymblädade områdena finns det ett negativt samband mellan ”lämpliga för mitt friluftsliv” och mängden avverkningsrester och man kan därmed förvänta sig en positivare attityd när spåren avtar med tiden. Samtidigt är det anmärkningsvärt att inte mer talar emot metoden i denna inledande fas ett år efter avverkningen. Volymblädningens långsiktiga konsekvenser med avseende på rekreation och friluftsliv måste utvärderas i framtiden, speciellt eftersom metoden kan medföra en förändring i trädslagssammansättning då täta bestånd av skuggföredragande trädslag som gran gynnas.
Det finns ett negativt samband mellan volymblädningen och underskiktets täthet (dvs. volymblädade områden uppfattas som mindre täta). Vad sambanden beror på är svårt att säga eftersom det inte huggits i underskiktet. En förklaring kan vara att områdena känns ljusare efter behandlingen, en annan att det tagits bort en del undervegetation för att göra plats för skogsmaskinerna vid huggningen.
Av alla kommentarer och synpunkter från deltagarna av studien har det visat sig att skogarna på Lidingö är en viktig tillgång som väcker många känslor.