Home About Browse Search
Svenska


Bengtsson, Sara, 2014. Den ska vara nära och rolig : en inventering och utvärdering av Köpings kommunala lekplatser. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img]
Preview
PDF
2MB

Abstract

I det här kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frågan om hur det kommunala lekplatsutbudet används i en mellanstor svensk tätort och vilka faktorer som påverkar användningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie från 2010, som består av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i Västmanlands län.
Utgångspunkten för kandidatarbetet är antagandet att de offentliga lekplatserna är en värdefull resurs som i många fall är dåligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dålig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrågar.
I det här kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frågan om hur det kommunala lekplatsutbudet
används i en mellanstor svensk tätort och vilka faktorer som påverkar användningsgraden av
lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie från 2010, som består
av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i Västmanlands län.
Utgångspunkten för kandidatarbetet är antagandet att de offentliga lekplatserna är en värdefull resurs
som i många fall är dåligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dålig kunskap om
vad barn egentligen behöver och efterfrågar.
Med slutsatserna från fallstudien bidrar jag med data som kan jämföras med tidigare liknande studier
av barns lekplatsanvändning och på så sätt utvidgas den gemensamma kunskapsbanken som kan
användas vid planering och design av nya lekplatser. Genom att utvärdera resultatet av inventeringen
och mina arbetsmetoder vill jag dessutom presentera ett exempel som kan hjälpa andra som vill åtaga
sig en liknande uppgift, i akademiskt eller praktiskt syfte.
De metoder som användes för att samla information till arbetet var, förutom fallstudien, även studier
av litteratur om utelekens betydelse för barns utveckling och vad det är som en bra lekplats bör
erbjuda. I fallstudien användes enkäter till skolbarn och föräldrar till förskolebarn, samt platsinventeringar
som huvudmetoder.
De flesta av barnen i fallstudien besökte lekplatser och hade en lekplats nära hemmet, inom 5 minuters
gångväg. Närhet till bostaden visade sig vara den viktigaste faktorn för vilken lekplats man valde att
gå till och hur ofta man gick dit. Näst viktigast var att lekplatsen innehöll många saker, annorlunda
saker (för variation) och ”roliga” saker. De lekplatser som besöktes av flest var med god marginal de
största och mest välutrustade lekplatserna, men huvuddelen av brukarna gick inte dit så ofta. Andra
viktiga faktorer som påverkade användningen var att lekplatsens utrustning var anpassad till barnens
ålder och utvecklingsnivå, att det fanns gott om utrymme och fria ytor för lek, att miljön runt
lekplatsen var tilltalande och att man kunde träffa andra barn där.
Enkäterna som huvudmetod gav en relativt god överblick över vilka lekplatser som var mest besökta
och visade på betydelsen av närhet kontra innehåll och både barnen och föräldrarna visade sig vara
värdefulla informanter. Metoden att använda enkäter till skolbarn bedömdes vara användbar och ge
relativt gott resultat. Den borde dock helst kompletteras med mer kvalitativa metoder om man ska få
en djupare förståelse för hur barn använder de olika elementen på en lekplats och få insikt i de
specifika lokala förutsättningarna.
Lekplatsutbudet i Köping tycktes vara ganska representativt för mindre och medelstora svenska orter.
Här fanns, med några få undantag, relativt likartade lekplatser, både när det gällde storlek och innehåll
och utrustningen bestod i huvudsak av traditionella prefabricerade lekredskap. Tidigare forskning har
pekat på att så kallade traditionella lekplatser främst uppmuntrar till lek av mer upprepande karaktär
och mycket sällan de experimenterande, utforskande och kreativa aktiviteter som är så avgörande för
barns utveckling. Litteraturen visade också att för att ta reda på om en lekplats utgör en stimulerande
lekmiljö kan man bedöma förekomsten och kvaliteten på följande viktiga komponenter: gott om
utrymme samt mindre rumsligheter, olika typer av markytor, växtlighet som kan användas i leken och
gör platsen mer attraktiv, lagom utmanande och stimulerande fasta strukturer med en viss möjlighet
till risktagande, formbarhet med löst lekmaterial, att det är en plats för möten och slutligen, att den är
utformad och som en välfungerande helhet - ett leklandskap.

,

In this bachelor thesis I attempt to answer the question of how the municipal playgrounds are used in a
mid-sized Swedish town, and which factors affect the frequency of use. The main part of the essay is a
presentation of a case study conducted in 2010, which constitutes of an inventory of 27 playgrounds,
owned and managed by the municipality of Köping, in Västmanland, Sweden.
The premise of this thesis is the supposition that the public playgrounds are a valuble resource that in
many instances is not made full use of, and that this is the result of the lack of awareness, on behalf of
the planners, of what children require and ask for in their environment.
With the conclusions of the case study I contribute with data that can be compared to previous studies
of childrens playground use. In this way I seek to expand the general knowledge about user needs and
demands that can be drawn upon when planning for and designing new playgrounds. By evaluating the
results of the inventory and the methods I used, I want to present an example to help guide others who
wish to undertake a similar task, whether for an academic or a practical purpose.
The methods used to gather information for the essay were, in addition to the case study, litterature
studies about the importance of outdoor play for the development of children and about what a good
playground should offer. The case study makes use of questionaires directed to school children and to
the parents of preschoolers, as well as inplace inventories and evaluations of the playgrounds.
Most of the children in the case study visited playgrounds and had a playground close to their home,
within a 5 minute walking distance. Closeness to the home turned out to be the most important factor
in deciding which playground to go to and how frequently it was visited. The second most important
factor was that the playground equipment consisted of many things, unusual things (for the sake of
variation), and ”fun” things. The playgrounds visited by the largest number of users were the largest
and most well equipped playgrounds, but the bulk of the users did not visit them very often. Other
aspects found to be significant for playground use was that the play equipment was adapted to the
childrens age and developmental level, that it provided plenty of space and open surfaces for play, that
the environment surrounding it was seen as appealing and that you could meet other children there.
The questionaire survey as a main method offered a relatively good overview of which playgrounds
were most visited and showed the significance of closeness compared to playground content. Both the
school children and the parents proved to be valuable as informants. The method of using
questionaires with school children was deemed to be useful and to supply fairly good results. They
should however, preferably be combined with supplementary methods of a more quantitative nature in
order to gain a more in depth understanding of how children use the different features of playgrounds
and of the specific local conditions.
The playground provision in Köping seemed to be somewhat representive of small and mid-sized
Swedish towns. It had, with a few exceptions, relatively similar playgrounds, in regards to both size
and content, and the content was mainly made up of traditional prefabricated play equipment. Previous
research has pointed out that so called traditional playgrounds mostly support repetitive motoric play
and rarely the sort of experimentative, exploring and creative play that is crucial for a childs
development. The litterature also showed that to find out if a playground is a stimulating play
environment you can judge the existence and quality of these important features: plenty of space and
also small, partly enclosed spaces, different types of ground surfaces, vegetation for use in play
activities and to make the area more pleasant, sufficiently challenging solid features that offer
opportunity for some amount of risky play, loose materials that can be manipulatet by the child, it can
be a social meetingplace and finally, that the overall design works as a well functioning whole - a playscape.

Main title:Den ska vara nära och rolig
Subtitle:en inventering och utvärdering av Köpings kommunala lekplatser
Authors:Bengtsson, Sara
Supervisor:Peterson, Anna
Examiner:Mårtensson, Fredrika
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2014
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:LARKA Landscape Architecture - Master's Programme, Alnarp (admitted before July 1, 2007) 300 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:lekplatser, lek, utomhuslek, kommunal förvaltning, barn, enkätstudie, lekredskap
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3711
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3711
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:10 Sep 2014 10:41
Metadata Last Modified:10 Sep 2014 10:41

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits