Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Old industrial sites bear witness of the unsustainable industrial developments in the past. Today many of them stand abandoned and empty, old structures lacking function in our present society.
We have in this thesis participated in a visionary student competition arranged by IFLA, International Federation of Landscape Architecture by developing a proposal based on a vision of how Stockholm can stimulate a greener development. We have done this by turning an unsustainable industrial site in the city into an ecological node; Arboretum Lövholmen.
Our aim is to develop an entry for IFLA’s visionary student competition by creating a new sustainable design for the industrial area of Lövholmen in Stockholm. We have worked with the following research questions: How can we create a visionary design proposal for Lövholmen that promotes sustainable development with the help of ecological design? How can the competition format be a design tool? How can the working process developing a competition entry progress?
The competition demands have shaped our working process and functioned as a platform for the structure of this thesis. Design and site research have been a parallel process, later accompanied by a theoretical study. The competition influenced the choice of working with the industrial site of Lövholmen in Stockholm. As a partly abandoned and degraded urban area it fitted requirements of the competition. The competition emphasized the need of thorough research. Since Lövholmen is privatly owned, closed and hard to explore we were forced to find alternative ways of doing this. Model making became an important tool in both research and design phases. Based on our analysis of the problems of Lövholmen, we chose to do a theoretical literature study on Ecological design, Brownfields and remediation processes.
We have in this project made our own interpretation of the concept sustainability and ecological design and and these definitions have shaped our design proposal. We consider that an ecological design needs to recognize each site as a being a part of a bigger ecological system. Ecological design should promote biodiversity as well as rising awareness in the community considering ecology. Sustainability is according to us a long term development that takes in social, ecological and cultural aspects.
The vision of our proposal is based on the idea of reversed processes. Instead of spreading pollution over the city, Lövholmen could be turned into a green catalyst producing new city trees to be planted in the city. Our interpretation of an Arboretum is that it can be a green public space where trees grow, with focus on knowledge, recreation and social activity.
We succeeded in handing in the competition entry and it fulfilled all formal requirements. Some aspects of ecological design and sustainablity could have been developed further, for example biodiversity. Our proposal did not give detailed solutions but focused on main structures and visions. We believe the growing city needs its green areas to be sustainable. The proposal we handed in was a vision based on visionary thoughts about the growing city and the need for a vital green structure within it.

Många post- industriella landskap har inte anpassats efter de strukturella förändringar som format vårt samhälle under det senaste århundradet och har idag tappat sin förut så viktiga roll i staden. I många fall har de lämnats öde och därefter gradvis förfallit. De har i många fall förlorat sin koppling till omgivande landskap och tappat i värde och identitet. Dessa områden utgör idag ett stort problem i våra stadsmiljöer. Det finns ett behov av att återuppliva och hitta alternativa sätt att använda dessa outnyttjade ytor. Idag finns ett brett forskningsfält inom ämnet; Brownfields. Eftersom landskapsarkitektur till sin natur är tvärvetenskaplig, kan yrkesutövande landskapsarkitekter ha en nyckelroll i att hantera problematiken kring öde industriella landskap. Genom att ta hänsyn till flera olika aspekter, både tekniska, teoretiska och estetiska, har landskapsarkitekten en möjlighet att skapa helhetslösningar så dessa områden åter kan bli värdefulla och betydelsefulla platser i vår stad.
Detta examensarbete har främst haft två syften. Det ena syftet har varit att prova tävlingsformen som arbetsmetod och hur den kan påverka arbetsprocessen. Detta har vi gjort genom att delta i den visionära studenttävling som arrangerades av till IFLA, International Federation of Landscape Architecture, vårterminen 2014. Detta andra syftet har varit att skapa en ny hållbar design för det industriella området Lövholmen i Stockholm. I vår design har vi velat låta våra egna tolkningar av begreppet hållbarhet och ekologisk design styra gestaltningen.
Examensarbetet har behandlat följande frågeställningar:
Hur kan vi skapa ett visionärt designförslag för Lövholmen som främjar hållbar utveckling med hjälp av ekologisk design?
Hur kan man använda sig av tävlingsformatet som ett designverktyg?
Hur kan arbetsprocessen bakom ett tävlingsförslag te sig?
Tävlingen som format har betydelse för arbetsprocessen eftersom det ofta finns tydliga inlämningskrav av tävlingsarrangörerna. Presentationssättet hamnar i tydlig fokus, då tävlingar innebär att flera olika förslag jämförs med varandra vilket ställer höga krav på tydlighet och slagkraft hos förslaget. Temat för tävlingen var “akut hotade urbana landskap”. Studenter runt om i världen, uppmanades att ta sig an en ödelagd och nedgången plats i stadsmiljö och komma med nytänkande förslag på hur dessa åter skulle kunna aktiveras. Vikten av att göra grundliga undersökningar om platsen ur flera olika aspekter betonades. Historiska, ekonomiska, ekologiska, kulturella och sociala aspekter nämndes som några faktorer som var viktiga att redogöra för. Denna forskning skulle ligga som grund för framtagningen av ny design med syfte att återskapa essensen av platsens identitet och värde. Formatet för tävlingen var en idé- och visionstävling där de stora strukturella frågorna, som platsens geografiska, sociala och kulturella kontexter, var relevanta. Inga krav fanns på detaljlösningar, materialval eller projektering. Studenterna uppmanades använda sig av innovativa och hållbara tekniker. Inlämningskraven för tävlingsförslagen var begränsade till tre liggande planscher i A1 format som digitalt skulle skickas till Argentina den 5:e maj 2014.
Tävlingens krav fungerade som en ram för examensarbetet och påverkade vår arbetsgång
Sammanfattningstarkt, den var därmed vår huvudsakliga metod. Den påverkade vårt val av plats, tema, skala, samt angav tidsramen för tävlingsbidragets framtagande. Även arbetsmetoder för designprocessen var format av vår tolkning av tävlingskraven; temat påverkade val av plats som i sin tur påverkade arbetsmetoderna. Tävlingen tryckte på vikten av grundliga förstudier. Därför var platsbesök och inventeringar naturliga delar i vår process. Lövholmens otillgänglighet gjorde att vi behövde komplettera förstudierna genom alternativa sätt att utforska och lära känna platsen. Vårt arbete med experimentering av form, skala och material i modellform, har därmed utgjort en viktig del av examensarbetet.
Den teoretiska delen av examensarbetet har sin grund i tävlingens krav på att skapa hållbara platser. Vi valde att studera teorier som ekologisk design, Brownfields samt undersöka två naturliga remedieringsprocesser. Vi ville även ha exempel på hur teori kan appliceras i praktiken. Efter dessa studier gjorde vi en egen tolkning av vad begreppen ekologisk design och hållbarhet innebär för oss och hur vi skulle kunna använda oss dem i vårt projekt. Hållbarhet definierade vi som långsiktigt hållbar utveckling som inkluderar sociala, ekologiska och kulturella aspekter. Ekologisk design definierades som gestaltning som tar hänsyn till att platser är delar i ett större komplext sammanhang och som har målsättning att gynna biologisk mångfald och öka medvetenhet om ekologi i samhället.
Det inlämnade tävlingsbidraget hade sin grund i visionära tankar om den växande staden och behovet av grönytor för att främja en långsiktig hållbar utveckling. Vår vision bestod i att låta Lövholmen verka som symbolisk nod och katalysator för Stockholms växande gröna strukturer. Vårt största tillägg i gestaltningen av Lövholmen har varit träd. Tävlingsförslaget fick namnet Arboretum Lövholmen: produktion av träd för en grönare framtid. Vi tolkade konceptet Arboretum som en grön nod i staden med en funktion som plantskola, som skulle kunna generera kunskap och ha rekreativa och sociala värden.
Vi skickade in ett tävlingsbidrag till IFLA som fyllde alla formella krav. Vi hade kunnat vidareutveckla många aspekter för att få förslaget att svara på våra definitioner av hållbarhet och ekologisk design på ett djupare plan. Vårt förslag fokuserade inte på detaljlösningar, som skulle kunnat koppla förslaget tydligare mot ekologisk design och förklarat förslagets ekologiska värden mer utförligt. I stället kom förslaget att fokusera på större sammanhang och strukturer. Vi tror att en växande stad kräver gröna ytor för att utvecklas hållbart. Vårt förslag grundar sig i dessa tankar om stadsplanering och behovet att sammanhängande grönstrukturer i våra stadslandskap. Vårt förslag utgör ett exempel på hur en specifik plats kan sporra en grön utveckling som får effekter i ett större sammanhang.