Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet “Levande skogar” beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd. Även kvaliteten hos avsättningarna är en relativt okänd faktor.
Syftet med denna studie var att undersöka varaktigheten och några utvalda kvalitetsaspekter som ålder, ståndortsindex, avsättningens storlek, andel kärnområde samt trädslagssammansättning i de frivilliga avsättningarna hos en av Sveriges största markägare, Bergvik Skog AB. I studien användes datamaterial från två tidpunkter; 2005 och 2014.
Analyser av varaktighet och utvalda kvalitetsegenskaper utfördes med dataprogrammet ArcGis och med Skogsstyrelsens definition av frivilliga avsättningar som utgångspunkt.
Majoriteten av de frivilliga avsättningarna som fanns hos Bergvik Skog år 2005 fanns kvar år 2014, men 17,5 % hade bytts ut, varav det mesta återgått till produktion. Jämfört med granskogar är tallskogar underrepresenterade bland de frivilliga avsättningarna hos Bergvik Skog. Andelen lövdominerad skog i de frivilliga avsättningarna är mycket låg men visar en högre prioritet i förhållande till totalt markinnehav av skogstypen än gran och tall. De frivilliga avsättningarna visar tendenser att ha tappat i kvalitet med hänseende på avsättningarnas storlek, bördighet och andel kärnområde. Andelen äldre skog i de frivilliga avsättningarna påvisar en positiv trend, andelen ökar och andelen ungskog minskar.

There is a need to protect diversity of species in Swedish forests. In order to protect valuable forests, areas will have to be excluded from forest production. The Swedish Parliament’s environmental objective “Levande skogar”, states that besides formal state protection, forestry companies and private landowners should voluntarily protect 500 000 hectares of productive forest land. The permanency of the protected forests is considered to be long term but reprioritization of protected areas may affect the permanency. The quality of these areas is also relatively unknown.
The purpose of this study was to examine permanency and quality aspects such as age, site productivity, size, amount of core area and tree species composition of the voluntarily protected forests at Bergvik Skog AB. The study used data sets from two points in time; 2005 and 2014.
Analyses of permanency and quality aspects were carried out with ArcGIS and according to the Swedish forest agency’s definition of voluntarily protected forests.
A majority of the voluntarily protected forests at Bergvik in 2005 were still protected in 2014. Of the areas that were no longer protected, most had been returned to productive purposes. Pine exhibits a lower priority compared with spruce. There is a low percentage of deciduous forests but these show a higher priority in relation to the total land holdings of forest types than conifers. Protected forests tend to drop in quality with respect to size, site productivity and percentage of core area. The proportion of older forest in protected forests has increased.