Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Analys av mjölkurea används idag som ett hjälpmedel i utfodringen till mjölkkor och kan användas för att övervaka kväveutsöndringen då det finns samband mellan kväveinnehållet i mjölk och urin. Sambandet mellan mjölkurea och urinurea kan påverkas av foderstatens sammansättning och egenskaper hos olika fodermedel. Syftet med detta examensarbete var att undersöka effekten av kaliumkonsumtion på urinvolym, vattenkonsumtion och kvävemetabolism med avseende på våmammoniak, mjölkurea och urinurea, samt att följa variationen av våmammoniak och mjölkurea under dygnet. Sex kor av rasen Svensk röd och vit boskap användes i ett change-overförsök. Under försöket fick alla kor samma grundfoderstat med ca 12,2 MJ omsättbar energi och 170 g råprotein per kg torrsubstans, utfodrad på en individanpassad nivå för att täcka energibehovet vid försöksstart. Försöksbehandlingarna utgjordes av tillsats av kalium i form av kaliumbikarbonat, KHCO3, till foderstaten. För behandling Låg (L) var totalfoderstatens kaliumhalt 11,9 g K/kg ts, för Medel (M) 23,3 g K/kg ts och för Hög (H) 32,7 g K/kg ts. Både vattenkonsumtionen och urinproduktionen ökade signifikant när kaliumkonsumtionen ökade. Konsumtionen påverkade inte koncentrationen av ammoniak i våmmen signifikant. Under dygnet gav varje utfodringstillfälle upphov till en ökning i koncentrationen av ammoniak. Mängden ureakväve som utsöndrades med urinen var signifikant lägre för H jämfört med L. Behandling H gav signifikant lägre ureakoncentration i mjölken jämfört med L och M, som mest var skillnaden 0,7 mM. De högsta topparna i koncentrationen av våmammoniak följdes av toppar i mjölkureakoncentrationen ca tre timmar senare. Skillnaden mellan den högsta och lägsta koncentrationen av mjölkurea under dygnet var 1,4 mM. Med en foderstat som gav stor urinmängd sjönk mjölkureakoncentrationen, vilket visade på mindre urinkväveavgång än vad som var fallet.

Today, analysis of milk urea is used as a tool in the feeding of dairy cows. It can also be used to monitor excretion of nitrogen since there is a relationship between milk urea concentration and urinary nitrogen excretion. The relationship between milk urea and urinary urea can be affected by the composition of the ration and characteristics of different feeds. The aim of this master thesis was to examine the effects of potassium consumption on urine volume, water intake and nitrogen metabolism with respect to rumen ammonia, milk urea and urinary urea, and to follow the diurnal variation of rumen ammonia and milk urea. Six dairy cows of the Swedish Red breed were used in a change-over experiment. The same basal ration was fed to all cows at individually fixed levels to cover the energy demand at the start of the experiment. The basal ration contained 12.2 MJ ME and 170 g CP/kg DM. Experimental treatments were in the form of addition of potassium bicarbonate, KHCO3, to the ration. Total ration concentration for treatment Low (L) was 11.9 g K/kg DM, for Medium (M) 23.3 g K/kg DM and for High (H) 32.7 g K/kg DM. Water intake and urine production both increased significantly when the potassium consumption increased. No significant effect on the concentration of rumen ammonia could be seen. Rumen ammonia concentration increased after every feeding occasion. The amount of urea nitrogen excreted with urine was significantly lower for H compared to L. Treatment H gave significantly lower milk urea concentration than L and M, the difference was 0.7 mM at the most. The highest peaks in rumen ammonia concentration were followed by peaks in milk urea concentration three hours later. The difference between the highest and lowest concentration of milk urea during the day was 1.4 mM. Milk urea concentration decreased with a ration that gave a large quantity of urine, which indicated a smaller excretion of urinary nitrogen than what was the case.