Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Flera svenska lantbruksföretag befinner sig i en period då ett generationsskifte är aktuellt. Det finns flera olika överlåtelsestrategier, men i denna studie analyseras endast de som sker via benefika fång (gåva). Priserna på jordbruksmark har stigit kraftigt under den senaste 20-årsperioden, vilket har ökat förmögenheten för de svenska jordbrukarna. Samtidigt ställer de högre markpriserna högre krav på kompensation till syskon. Därtill kräver också ofta överlåtargenerationen vissa kompensationskrav för att inte behöva sänka sin ekonomiska levnadsstandard i allt för hög utsträckning.
Särskild post är lagstiftning som syftar till att underlätta vid generationsskiften som sker via ett benefika fång. Då priserna på mark har stigit till högre nivåer, tvingas ofta övertagaren till en ökad belåning för att övriga intressenter ska få den ekonomiska kompensation de kräver. Vid en gåva kliver övertagaren in i överlåtarens skattemässiga situation, vilket ofta innebär låga anskaffningsvärden, då överlåtargenerationen drivit och ägt lantbruksföretaget under en lång tidsperiod. En situation då det bokförda värdet på skulderna överstiger det bokförda värdet på tillgångarna kan då uppkomma. Vid en sådan situation tvingas övertagaren till en omfördelning av inkomsten; från kapital till näringsverksamhet. Då kapital beskattas på en konstant nivå och näringsverksamhet beskattas progressivt, kan detta innebära en ökad skattebörda. Den särskilda posten gör det möjligt att undvika denna omfördelning.

Studien omfattar två svenska lantbruksföretag som står inför ett generationsskifte. Anskaffningsvärdena är så pass låga och den ökade belåningen så pass hög, att den ovan nämnda problematiken blir aktuell. Vad som därmed ska undersökas är effekten av att använda den särskilda posten, jämfört med om den inte används. Utifrån balans- och resultaträkningar, samt fastighetsvärderingar utvecklas sedan en modell för att skatta det ekonomiska utfallet under tjugoårig tidsperiod.

Resultaten visar på vissa positiva förmögenhetseffekter av den särskilda posten för intressentgruppen. Dessa effekter ökar ju längre tid som förflyter. Övertagarens förmögenhet gynnas dock inte på samma sätt av den särskilda posten. Detta beror på att denne kräver en lägre belåningsnivå om den särskilda posten ej utnyttjas, vilket i sin tur innebär en högre förmögenhet vid tidsperiodens slut och en högre soliditet.

Övertagarens räntabilitet på det egna kapitalet ökar om den särskilda posten används, då detta ökar belåningsgraden. Ur en känslighetsanalys går det att dra slutsatsen att höjningar i räntenivåer kan ha kritiska effekter för företagets överlevnad på kort sikt, på grund av sänkningen av den disponibla inkomsten. En lägre årlig prisökning i jordbruksmark får betydande effekter på övertagarens förmögenhet, ju längre tiden går.

Today, many agricultural firms in Sweden are facing a intergenerational transfer situation. The price of land has increased significantly during the last twenty years. This means an increase in fortune, for farmers who own their land, but also a higher demand of compensation from siblings.

This paper investigates how the fortune of two agricultural firms is distributed in an intergenerational transfer during a period of twenty years. Different tax strategies change the distribution of capital and debt. The grantee has the greatest fortune after twenty years, but has had the lowest current income during the period, compared to siblings and the grantors.