Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. Städerna står för 70 – 80 % av energianvändningen i EU och står för lika stor andel av växthusgasutsläppen. Transporter är helt nödvändiga och viktiga för staden och samhället, men är också källan till trängsel och miljöproblem i våra städer, så som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila bränslen, fragmentering av öppna ytor med vägar, växande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hållbar stadsutveckling och det är allmänt erkänt att det finns ett behov av att hantera efterfrågan på resor.

Denna studie visar på att infrastrukturutbyggnaden är en viktig del i att ge goda förutsättningar för hållbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen. Kostnaderna för infrastrukturutbyggnad är mycket höga och finansiärerna är få, det tar dessutom lång tid att genomföra stora förändringar av infrastrukturen. Därför krävs att fysiska åtgärder, som infrastruktursatsningar, kombineras med Mobility Management (MM) som syftar till att påverka beteende, attityd och livsstil i en mer hållbar riktning.
Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka hur MM-kompetensen används i kommunens stadsplaneringsprocesser. Syftet var också att identifiera vilka faktorer, både organisatoriska och strategiska, som påverkar hur väl MM-åtgärder implementeras. Den empiriska undersökningen bygger på en fallstudie av Malmö stad. Fallstudien utgörs av ett kvalitativt urval av dokument och projekt inom Malmö stad. För att identifiera hinder och möjligheter för MM granskas kommunens planeringsprocess.
Resultaten bekräftar att det finns en osäkerhet inom kommunen avseende i vilket skede av planeringsprocessen MM-strategier gör störst nytta. Studien visar emellertid att det finns outnyttjad potential vad gäller införande av MM-åtgärder i planeringsprocessen. De hinder som identifieras för ett framgångsrikt arbete med MM i kommunen handlar dels om resursbrist, dels om ett kunskapsbehov och dels om hindrande lagstiftning. Studiens resultat visar på behovet av en arbetsmodell för hur arbetet med MM ska ske i kommunens planeringsprocesser för att MM ska få genomslag i stadens detaljplaner. I dagsläget bygger MM på frivilliga avsiktsförklaringar, förhandlingar och att skapa ”win-winsituationer”.

Today, 80 percent of Europe’s population live in urban environments. Cities account for 70-80 percent of energy use in the EU and emit the same percentage greenhouse gases. Transport is absolutely necessary and important for the city and the community, but is also the source of congestion and environmental problems in our cities, as local air pollution, depletion of non-renewable fossil fuels, fragmentation of open space with roads, suburban sprawl and degradation of urban neighbourhoods quality of life. In today’s urban design transportation is viewed as a key question in management towards sustainable urban development, and it is generally recognized that there is a need to manage the demand for travel.

This study shows that infrastructure development is an important part of providing good conditions for sustainable modes of transport, however, the physical structure can only handle some of the traffic problems. The costs of infrastructure development are very high and the financiers are few, it takes a long time to implement major changes to the infrastructure. Therefore, it is required that physical measures, such as infrastructure investments, is combined with Mobility Management (MM), which aims to influence behaviour, attitude and lifestyle in a more sustainable direction.

The study’s main purpose was to examine how MM is used in the municipal urban planning processes. The study also aimed to identify the factors, both organizational and strategic, which affects how well the MM measures are implemented. The empirical study is based on a case study of the City of Malmö. The empirical study consists of a qualitative selection of documents and projects within the city of Malmö. The municipal planning process is reviewed in order to identify obstacles and opportunities for MM.
The results confirm that there is an uncertainty in the municipality regarding in what stage of the planning process MM strategies should be implemented. The study shows that there is untapped potential as regards the inclusion of MM measures in the planning process. Identified barriers for a successful implementation of MM in municipal planning process are: lack of resources, a need for knowledge and prohibitive legislation. The results demonstrate a need for a model for how the MM should be implemented in municipal planning processes, so that MM is reflected in the city’s local plans. In the current situation MM is based on voluntary declaration of intentions, negotiations and creating ”win-win situations”.