Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Pigs are often mentioned as relatively intelligent animals when compared to other nonhuman species. Despite this knowledge, the vast majority of pigs are kept under conditions that lack opportunities to satisfy their cognitive needs. Therefore, a need to evaluate the present scientific studies about pig cognition was acknowledged, in order to evaluate to what extent the knowledge is applied in the husbandry of finishing pigs. If a considerable lack of application was determined, suggestions about how to use the obtained information to improve pig welfare were also to be made.

A synthesis of the present literature was made, and it could be concluded that a considerable amount of studies had been carried out in the present area. The pigs of today appear to have the same behavioural and cognitive needs as their ancestor, the wild boar. They have advanced learning abilities and a good spatial memory. It has also been concluded that pigs appear to possess episodic memory to some extent. They may also have a theory of mind, and can adjust their behaviour to conspecifics that are present. Pigs seem to be able to evaluate how their own behaviour can lead to different consequences. They also seem to understand the mechanisms behind a mirror, and are able to use it to assess and evaluate their surroundings.

Overall, the present scientific studies have been able to determine several higher cognitive functions in pigs. Therefore, finishing pigs are most likely to get bored and potentially stressed in the traditional housing systems. Systems that allow pigs to express their mental needs to a higher extent are likely to increase pig welfare to a more acceptable level. In those cases where new, more psychologically suitable housing systems can not be adopted, at least some environmental enrichment should be provided in the pigs’ present environment. Straw appears to be the most suitable enrichment for the pigs’ cognitive needs, since it allows them to express their needs to explore and forage. The feed can also be provided in a more cognitively challenging way.

One of the most important factors that contribute to how pigs are looked upon and treated is how it is seen as a species. Our language refer to pigs as dirty, dumb and mean animals, which likely affects the public view of the species in a more or less subconscious way. Most people today never get to interact which live pigs either, which makes it easier for them to keep a distance from the pigs that we consume. A wider spread of the science behind pigs cognitive abilities is most likely required to change the overall attitude towards them as a species. It may be one of the most important welfare applications for pigs in the long term.

Grisen omnämns ofta som en relativt intelligent djurart. Trots det lever dagens slaktsvin i miljöer med mycket begränsade sysselsättningsmöjligheter, trots att lagstiftningen specifikt kräver att behovet av sysselsättning uppfylls. När man talar om djurvälfärd tas också störst hänsyn till djurs fysiska hälsa, medan deras mentala behov omnämns i efterhand eller inte alls. Ett behov fanns därför av att sammanställa den forskning som gjorts på grisars kognition, det vill säga hur de tar in, bearbetar och lagrar information från sin omgivning och hur de beter sig utifrån den. I den här litteraturstudien belyses grisars kognitiva behov, hur pass väl den forskning som gjorts tillämpas i praktiken samt hur informationen skulle kunna användas för att slaktsvin ska må bättre psykiskt.

Det kunde konstateras att en omfattande forskning på grisars kognition har gjorts, särskilt på deras inlärningsförmåga och minne. Dagens grisar har fortfarande kvar deras vilda förfäders beteenden i väldigt hög utsträckning. Deras inlärningsförmåga är god, och de kan lära sig uppgifter snabbare än vissa schimpanser och på högre nivå än vissa hundar. De tycks också kunna leva sig in i hur andra grisar tänker och förstå att de inte nödvändigtvis behöver uppfatta situationer på samma sätt som de själva, och kan anpassa sitt beteende efter den kännedomen. De verkar också kunna minnas när och var en specifik händelse har ägt rum. Grisar tycks också förstå hur speglar fungerar och kan utvinna information från dem. Studier har även kunnat bekräfta att de kan anpassa sitt beteende efter andra närvarande grisar, och att de verkar kunna reflektera över vilka konsekvenser som kan uppkomma när de beter sig på ett speciellt sätt.

Eftersom forskningen tyder på komplexa förmågor hos grisar blir slaktsvin sannolikt understimulerade i sin miljö. Det mest positiva vore om de hölls på ett sätt som tillåter dem att uppvisa fler beteenden, men när ekonomin hindrar lantbrukarna från att göra större omstruktureringar i djurhållningen kan istället miljöberikningar användas i den redan befintliga miljön. En form av berikning som ger tydliga positiva effekter är utfodringssystem som gör att grisarna måste tänka till för att få tillgång till fodret. Det minskar och förebygger uttråkning. Det är också positivt att ge grisar halm att manipulera, då det på ett bra sätt tillgodoser grisarnas behov av att undersöka, söka föda, böka och tugga.

För att välfärden hos grisar på sikt ska förbättras behöver både allmänheten och lantbrukarna bli mer medvetna om vilka kognitiva förmågor som grisarna har. En förändrad attityd och inställning till vad grisen egentligen är för ett djur kan i framtiden påverka hur vi behandlar dem, på ett sätt som leder till ökad välfärd och ett ökat mentalt välmående hos slaktsvinen i vårt land.