Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Linjär beskrivning är en metod för att på ett objektivt och standardiserat sätt beskriva hästens egenskaper ur ett biologiskt perspektiv. Linjär beskrivning har använts länge inom framförallt mjölkkoaveln, men det är först på senare tid som intresset för metoden har ökat inom många avelsförbund för varmblodshästar. I det svenska avelsförbundet SWB infördes linjär beskrivning på treårstest år 2013 och syftet är att beskrivningen ska fungera som ett komplement till den traditionella poängbedömningen. I denna studie har linjära protokoll från
987 hästar visade på treårstest analyserats. Syftet var att undersöka hur resultaten kan användas i avelsarbetet och hur den linjära beskrivningen kan förbättras. Protokollet bestod av 45 egenskaper, varav 20 var exteriöra egenskaper, 14 gångartsegenskaper och 11 hoppegenskaper. Varje egenskap beskrevs efter en niogradig skala A-I, där A respektive I
motsvarade egenskapens två ytterligheter. Genetiska parametrar skattades för linjära och poängbedömda egenskaper. Även genetiska och fenotypiska korrelationer skattades, både inom och mellan linjära respektive poängbedömda egenskaper. En djurmodell användes med de fixa effekterna kön och plats. De flesta egenskaper uppvisade en relativt jämn normalfördelning längs den linjära skalan. Standardavvikelserna var som störst för hoppegenskaper och som lägst för exteriöra egenskaper. Arvbarheterna för de linjära egenskaperna varierade kraftigt (0,03-0,97), men var generellt medelhöga till höga för gångarter och hoppegenskaper och låga till medelhöga för exteriöra egenskaper. Arvbarheterna för poängbedömda egenskaper varierade mellan 0,18 och 0,89. Skattade genetiska korrelationer var starka mellan egenskaper inom respektive gångart (0,50-0,97) och mellan hoppegenskaper (0,44-0,99). De genetiska sambanden mellan poängbedömda egenskaper och motsvarande linjära egenskaper var starka för gångarter (-0,83 till -0,97) och för hoppegenskaper (-0,62 till -0,99). Även för de exteriöra egenskaperna fanns starka genetiska samband, framförallt mellan typ och motsvarande linjära egenskaper. Övriga jämförelser var i de flesta fall inte signifikanta. Resultaten visar att den linjära beskrivningen kan bidra med mycket värdefull information och på sikt bli ett viktigt verktyg i avelsarbetet.
Eftersom de skattade arvbarheterna i de flesta fall var medelhöga till höga är det möjligt att skatta relativt säkra avelsvärden för de linjära egenskaperna och på så vis göra avelsvärderingen mer detaljerad. Med den linjära beskrivningen kan också hästägaren få en mer objektiv och utförlig redogörelse för hästens egenskaper, vilket kan vara till nytta i den fortsatta utbildningen eller vid val av hingst. Denna studie grundar sig på den första årgången
med linjär beskrivning i SWB. När metoden har tillämpats under några år kommer ett större material att finnas tillgängligt och det är då möjligt att göra nya och säkrare skattningar av arvbarheter och korrelationer för de linjära egenskaperna.

Linear profiling system is a method to, in an objective and standardized way, describe a horse characteristics from a biological perspective. Linear profiling system has been used for a long time in the dairy cattle breeding especially, but just recently the interest for the method has increased in many breeding associations for warmblood horses. In the Swedish breeding association, SWB, the linear profiling system was introduced at the young horse performance test for 3-year-olds in 2013, and the aim was to complement the traditional score evaluation system with points. In this study, linear protocols from 987 horses that participated in the test were analyzed. The aim was to investigate how the results can be used for selection and how the linear profiling system can be improved. The protocol consisted of 45 traits, where 20 were conformation traits, 14 movement traits and 11 jumping traits. Each trait was described according to nine-point scale A-I, where A and I correspond to the two extremes of the trait.
Genetic parameters were estimated for linear and scored assessed traits. Genetic and phenotypic correlations were also estimated, both within and between linear and Point
assessed characteristics. An animal model with gender and location as fixed effects was used. Most traits showed a rather uniform Gaussian distribution along the linear scale. The standard deviations were highest for jumping traits and lowest for conformation traits. The heritabilities varied a lot (0,03-0,97), but were generally moderate to high for movement and jumping traits and low to moderate for conformation traits. The heritabilities for score assessed traits ranged between 0.18 and 0.89. Estimated genetic correlations were strong between traits within each gait (0.50-0.97) and between jumping traits (0.44-0.99). The genetic correlations between scored assessed traits and corresponding linear traits were strong
for gaits (-0.83 to -0.97) and jumping traits (0.44-0.99). Strong genetic correlations were also found between conformation traits, especially between type and corresponding linear traits. Remaining comparisons were in most cases not significant. The results show that the linear profiling system can provide a lot of valuable information and in a long run become an important tool in breeding. Since the heritabilities were commonly moderate to strong it is possible to estimate reliable breeding values for the linear traits and thus assess a more detailed genetic evaluation. The linear profiling system can also provide the horse owner more objective and comprehensive description of the horse, which may be useful in the further training or in the choice of stallion. This study is based on the first year of linear profiling system in SWB. Once the method has been used for some years a larger amount of data will be available, making it possible to create new and more reliable estimations of heritabilities and correlations for the linear traits.