Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

After the storm Gudrun in 2005, the Swedish Transport Administration started clear-cutting of railroad corridors to reduce the risk of trees falling down on the tracks. Simultaneously, train accidents with moose and roe deer have become more frequent and the costs for consequent delays and repairs of engines are of growing concern. There is reason to assume that tree-clearance of railroad corridors may have contributed to an increase in number of accidents with moose and roe deer because the cleared areas provide attractive forage and thus may attract wildlife. The objective of my study was to investigate how clearing of trees affected the number of accidents with moose and roe deer. I compared deer-train collision frequencies before and after clearance of the selected railroads and compared these with uncleared control railroads in a BACI (before-after control-impact) approach. I have further investigated possible differences between regions and seasons. The results suggest that although there was a significant increase in the frequency of accidents on both controls and tree-cleared railroads over time, there was no effect of tree-clearance. Only in two regions and only during the summer months, significantly more accidents were observed along cleared sections. However, when performing a Bonferroni correction, the p-values were very close to the adjusted significance level. I discuss possible reasons for the observed increase and the lack of effect of tree clearance. More research is needed to unveil the reasons for the overall increase and to better understand why and how train-deer collisions occur.

Järnvägstransporterna ökar i Sverige som ett resultat av den uttalade politiska agendan att minska utsläppen av koldioxid. Ett pålitligt och fungerande järnvägsnät är en förutsättning för detta, och driftstörningar kan få omfattande konsekvenser för både enskilda resenärer, samhälle och ekonomi. Stormen Gudrun ställde till stora problem för järnvägstrafiken under sin framfart 2005, vilket ledde till att Trafikverket började trädsäkra (avverka) träd längs vissa sträckor där nedfallande träd bedömdes kunna göra stor skada och leda till förseningar. Under de senare åren har antalet tågolyckor med älg och rådjur ökat, vilket, förutom lidandet för djuren, orsakar förseningar och kostsamma reparationer av tågen. Eftersom trädsäkringen skapar nya miljöer där olika arter av sälg, björk och asp kan förväntas etablera sig, och eftersom rådjur och älgar föredrar dessa växter, befarar man att ökningen av olyckor kan ha ett samband med ökad trädsäkring. Tillgången på attraktiv föda kan göra att djur uppehåller sig mer i området längs de trädsäkrade järnvägsspåren. Syftet med denna studie var dels att undersöka om trädsäkringen har påverkat antalet olyckor längs med järnväg, samt dels att undersöka om olycksfrekvensen ändras över tid efter trädsäkring.
För att undersöka om trädsäkring ökar antalet olyckor jämfördes trädsäkrade sträckor med kontrollsträckor som inte hade trädsäkrats. I studien ingick information om älg och rådjursolyckor som inträffat mellan 2001–2012. Trädsäkringen inleddes år 2006 och pågick under hela studietiden.
Antalet olyckor har ökat längs både kontrollsträckor och trädsäkrade sträckor, men ökningen längs de trädsäkrade sträckorna var inte större än ökningen längs kontrollsträckorna. När man däremot jämför olycksfrekvensen uppdelat på två årstider (sommar och vinter) och tre geografiska regioner (syd, mitt och norr) så har antalet älgolyckor ökat mer längs de trädsäkrade sträckorna i Mellansverige under sommaren, samt för rådjur i Sydsverige under sommaren. Det har skett en ökning i antalet olyckor, både i relation till årtal, men även i relation till det år trädsäkringen utfördes. Antalet olyckor befanns då öka något 2–3 år efter trädsäkring, men variationen var för stor för att kunna säkerställa detta statistiskt.
Denna undersökning pekar därför mot att ökningen av olyckor med älg och rådjur sannolikt inte beror på trädsäkringen, utan på andra faktorer. Persontrafiken på järnväg har årligen ökat med 2,8% och godstransporterna med 1,1% mellan 2001–2012, vilket kan vara en viktig förklaring. Men eftersom olyckorna har ökat med 4,3% årligen för älg och 3,1% för rådjur är trafikökningen inte den enda förklaringen.
Antalet djur skjutna under jakt används ofta för att uppskatta olika populationers utveckling mellan år. Avskjutningen under 2001–2012 tyder dock på att rådjursstammen har minskat kraftigt medan älgstammen har varit ganska stabil eller minskat svagt. Ökningen av olyckor kan därför troligen inte förklaras av en ökande viltpopulation.
Slutsatsen är att trädsäkring inte ökar antalet tågolyckor med älg och rådjur på nationell nivå, men eftersom det har skett en ökning i olycksfrekvens under de senaste åren är det viktigt att studera vilka andra faktorer som kan ligga bakom denna ökning för att i framtiden kunna minska dessa.