Home About Browse Search
Svenska


Kjellgren, Jacklin, 2014. Betesgångens inverkan på mjölkkors hälsa och produktion. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

[img]
Preview
PDF
377kB

Abstract

Att uppfylla Sveriges lag om betesgång under sommarhalvåret är inte helt lätt för alla mjölkbönder. Särskilt i de större besättningarna krävs noggrann planering inför betessäsongen, exempelvis gällande drivgångar, kotrafik och tillhandahållande av betesareal. Inte alla gårdar släpper ut sina kor, och inte alla lantbrukare tycker att kor i lösdriftsbesättningar behöver komma ut på bete. Nio av tio svenska konsumenter anser dock att kor under sommarmånaderna ska ha rätt till bete.
I denna litteraturstudie undersöks betets påverkan på mjölkkor, betets fördelar samt nackdelar och hur de påverkar djurens hälsa och produktion.
Tjänar bönderna då på att släppa ut sina mjölkkor på bete eller kan de lika gärna fortsätta ha kvar dem inomhus även under sommarhalvåret? Självklart finns det risker med att släppa ut korna – risken för stångningsskador, andra traumatiska skador och övriga olyckor ökar under betesperioden. Att döma av litteraturen kan dock en övervägande positiv effekt av betesgång ses på kornas hälsa och välfärd. Bland annat erbjuder betet en bekväm yta för korna att gå och stå på, vilket är gynnsamt för klövhälsan.
Det är visat att flera av de positiva hälsoeffekter som betesgången ger även kvarstår under stallperioden, framförallt när det gäller klövhälsan. Detta betyder att den relativt korta period korna får komma ut under sommaren påverkar deras hälsa till det bättre året runt. Dock har längden på betesperioden betydelse. En längre betesperiod ger totalt sett mindre andel klövsjukdomar under stallperioden jämfört besättningar som får en kortare betesperiod. För att återhämta sig från klövsjukdomar och hälta som uppkommit under stallperioden behöver kornas klövar en betesperiod på minst 85 dagar.
Flera studier tyder på att mjölkavkastningen minskar hos kor som går på bete. Detta kan bland annat bero på minskat nettoenergiintag, en för kort tillvänjningsperiod till gräs, och ökad energiomsättning hos kon på grund av att hon rör sig mer på bete. Mjölkkvaliteten påverkas dock positivt. Överlag ökar mjölkens fett-, protein- och kaseinhalt. Även koncentrationen av CLA (conjugated linoleic acid), en potent anticarcinogen i mjölkfettet, ökar vid betesgång.

,

In Sweden there is a legislative demand that farmers should let their cows out on pasture during 2 to 4 summer months. This isn’t always easy to achieve and fulfil practically on all dairy farms. Especially on farms with big herds careful planning regarding for instance cow traffic, walkways and provision of pastures is required. Not every farmer lets the cows out, nor does every farmer find it necessary letting cows from loose-housing systems out. Nevertheless, nine out of ten Swedish consumers consider cows to have the right to be let out on pasture during summer months.
In this literature study the influence of grazing on dairy cows is investigated; the benefits and disadvantages of grazing and how it effects on the animal health and production.
Is it of any benefit to the farmers letting the dairy cows out on pasture or might they just as well continue keeping them indoors all year round? Of course there are risks letting them out – during the grazing period there is an increased risk of goring injuries, and other traumatic injuries or accidents. Judging from the literature, though, a predominantly positive effect of grazing is seen on the health and welfare of the cows. The pasture is among other things providing a comfortable surface for the cows to stand and lie on which is favorable for the hoof health of the cows.
It has been showed that several of the positive health effects of grazing remain during the housing period, especially when it comes to hoof health. This means that the relatively short grazing period during summer affects the cows’ health in a positive way all year round. The length of the grazing period does however play a part. A longer grazing period has been seen giving less hoof diseases in total during the housing period compared to herds giving a shorter grazing period. A period of at least 85 days is needed for cows to recover from hoof diseases and lameness contracted during the housing period.
Several studies indicate that milk yield is reduced on pasture. This can among other things depend on a reduced net energy intake, that the habituation period to grass is too short, and that the cows’ need for energy increases with the increased movement while grazing. However milk quality is affected in a positive way – overall the fat-, protein-, and casein content of the milk increases. Furthermore, the concentration of CLA (conjugated linoleic acid), a potent anticarcinogenic substance in milk fat, increases during grazing.

Main title:Betesgångens inverkan på mjölkkors hälsa och produktion
Authors:Kjellgren, Jacklin
Supervisor:Hultgren, Jan
Examiner:Tydén, Eva
Series:Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (t.o.m. 2015)
Volume/Sequential designation:2014:87
Year of Publication:2014
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health
Keywords:betesgång, mjölkko, påverkan, hälsa, produktion, grazing, dairy cow, influence, health, production
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3838
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-3838
Subjects:Animal husbandry
Veterinary science and hygiene - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:29 Sep 2014 12:06
Metadata Last Modified:29 Sep 2014 12:06

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits