Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Förutsättningarna för skogsbruk och rennäring skiljer sig mycket från varandra, likaså markanvändningen och synen på hur skogsmarken bäst skall användas. Detta har lett till återkommande konflikter mellan skogsbruket och rennäringen. För att rennäringen skall kunna bedriva en uthållig renskötsel behövs tillgång till sammanhängande områden med gammal och relativt obrukad skog. Skogsbruket i sin tur måste regelbundet avverka skogen för att erhålla en hög ekonomisk lönsamhet.
Inom en stor del av Holmens skogsinnehav bedrivs skogsbruk och renskötsel på samma marker. Detta innebär att olika typer av markanvändning och intressen skall förenas både vad gäller planering och utförande av den framtida skogliga skötseln. Holmen skog har under lång tid samrått med rennäringen om hur olika skogsbruksåtgärder på bästa sätt skall utföras för att försöka minska de negativa effekterna för rennäringen vilka uppkommer i samband med skogsbruk. Den hänsyn som den anpassade skötseln inkluderar omfattar åtgärder såsom skonsammare markberedning, längre omloppsperioder, annorlunda trädslagsval med mera. Förutom den hänsyn som registreras som ett resultat av samråden undviker Holmen skog i stor utsträckning att planera för en del skötselmässigt mer ekonomiska åtgärder inom områden som Holmen vet är särskilt viktiga för samebyarna eftersom dessa kan få stor negativ påverkan på renskötseln. Anpassning av skogsskötseln innebär ökade kostnader för Holmen Skog, men hur höga dessa kostnader är idag är fortfarande oklart.
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om Holmen i dagsläget lämnar kostnadseffektiv hänsyn med olika skogsskötselåtgärder, som ger de positiva effekter för rennäringen som eftersträvas eller om det går att förbättra hänsyntagandet och därmed öka nyttan för båda näringarna. Genom en enkätundersökning har betydelsen av att olika skogliga åtgärder utförs eller undviks undersökts för Holmen Skog samt berörda samebyar genom att låta varje respondent i undersökningen subjektivt uppskatta nuvärdet hos ett antal skogliga åtgärder genom viktning. Därefter har kostnadseffektiviteten i den nuvarande skogsskötseln bedömts och jämförts med olika krav på nyttonivå genom optimering.
Resultatet från optimeringen visade att det går att minska de totala kostnaderna för samebyarna i undersökningen samtidigt som Holmens vinst ökar, genom att optimera fördelningen av antalet hektar per skogsskötselåtgärd enligt tre olika samebyars preferenser. Exempel på möjliga förbättringar för samtliga involverade parter vid optimering vad beträffar olika skogliga åtgärder är en samtidig ökning av andelen högläggning samt andelen obehandlad areal vid markberedning och en minskad andel harvning, en ökad andel sådd av tall samt en ökad areell anpassning av hyggesutformningen samt hyggesstorleken vid föryngringsavverkning. På grund av det låga antalet respondenter i undersökningen samt osäkerheten i de areella restriktionerna för de olika åtgärderna som inkluderades i undersökningen ger resultatet från optimeringen enbart en allmän anvisning om vilka typer av åtgärder som är mer värdefulla än andra vid generella situationer.

The prerequisites for forestry and reindeer husbandry differ from each other and so does the use of land and the views on optimal land use. This has given rise to recurring conflicts of interest. If different Sami villages should be able to maintain their ability to carry out sustainable reindeer husbandry, the Sami villages need to have access to old and relatively undisturbed forests in contiguous areas. Forestry, on the other hand, needs to regularly harvest the forest, in order to obtain high economic viability.

In large parts of Holmen's forest holdings, forestry and reindeer husbandry are practiced in the same areas. This means that different types of land use and interests must be reconciled in terms of both planning and performance of future forest management. Holmen Skog has for a long time been consulting with different Sami villages when planning for different silvicultural activities to reduce the negative effects on reindeer husbandry, which occur as a result of forest management. Different kinds of considerations resulting from the adjusted forest management include measures such as gentler scarification, longer rotation periods, tree species selection etc. In addition to the account that is registered as a result of the consultations Holmen extensively avoids to plan for some of the most economic measures in areas of high importance for reindeer husbandry, since these can have a major negative impact on reindeer husbandry. Adapting forest management activities implies increased costs for Holmen Skog, but the sizes of these costs currently remain unclear.

The purpose of this study is to examine whether Holmen in the current situation uses the most cost effective methods, or if it is possible to further improve methods with consideration of forestry and reindeer husbandry, increasing the benefits to both parties. Through the survey, Holmen Skog and three different Sami villages’ subjective valuations of different forest management activities have been obtained. The next step was to perform an economic analysis of the cost efficiency resulting from different silvicultural actions carried out today and comparing this with an optimization of the forest management with consideration of reindeer husbandry according to different Sami villages’ preferences at the same time as a high economic profitability for Holmen is maintained.

The result of the optimization showed that it is possible to reduce the total cost for the Sami villages at the same time as Holmen’s profit increases by optimizing the distribution of the number of hectares for different forest management measures according to three different Sami villages’ preferences. Examples of possible improvements are an increased proportion of mounding and the area that shall not be scarified and also a decrease in the amount of harrowing. Examples of other possible improvements are for example an increased proportion of sowing of scots pine and an increased adaption of the shape of the areas that planned for final felling as well as the size of these areas. Due to the low number of respondents in the survey and the uncertainty in the restrictions for the various forest management activities, the result can only provide a more general indication of different types of measures that could prove more valuable than others in general situations.