Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Svensk lagstiftning förutsätter att livsmedelsproducenterna är tillräckligt kunniga för att se till att miljön främjar djurens hälsa och att möjlighet att bete sig naturligt ges. Samtidigt så finns det inget som reglerar vilken bakgrund eller utbildning producenterna ska ha för att säkerställa nödvändig kunskap. Det finns nationella förslag på att införa krav på utbildning inom det aktuella djurslaget för producenter som håller djur för livsmedelsproduktion. Internationellt så arbetar även EU-kommissionen med att öka kunskaperna generellt hos alla producenter inom EU.

Vilken kunskap behövs och vilken kunskap finns idag hos livsmedelsproducenterna i Sverige?

Då lagstiftningen reglerar att alla djur, som hålls i fångenskap, ska ges möjlighet till naturligt beteende så borde det vara nödvändigt att ha kunskap om naturligt beteende. Grisar är ett djurslag som i produktionen ofta hålls i miljöer där möjlighet till uttryck av viktiga behov och beteenden, som födosök, inte alltid ges. Om dessa behov och beteenden inte tilgodoses riskerar det att leda till att stereotypa beteenden utlöses, vilket i så fall utgör ett symtom på minskad välfärd.

Sverige har en tradition av att hålla suggor och smågrisar i stallmiljöer, där större mängder strömedel ofta finns på golv, på ytor som i förhållande till djurens storlek är större än för slaktgrisar. Slaktgrisar hålls oftare i mindre berikade miljöer. Skillnader i stallmiljö för de olika kategorierna av grisar antogs därför skilja mellan grisar i smågrisproducerande besättningar och grisar i slaktgrisproducerande besättningar. Därför tillfrågades producenter inom båda produktionsformerna om hur de ansåg att frilevande grisar skulle bete sig vid några olika givna situationer, genom ett enkätförfarande. Enkäten beskrev olika beteendescenarier inom födosök, föda, suggors bobygge, socialinteraktion i grupp och lek. För varje scenario fanns det, på förhand redan definierade, flera tolkningar att välja mellan.

Kunskaper om grisars beteende i viltlevande tillstånd hos smågrisproducenter och slaktgrisproducenter skiljde sig inte åt. Den interna reliabiliteten vid indexskala var inte tillräckligt hög (Cronbach’s alpha = 0,36) för att frågorna skulle kunna testat samma egenskap hos producenterna, så därför testades varje fråga var för sig. Det fanns inget samband mellan kunskapsnivå och produktionsform inom något av områdena födosök, föda, bygga bo, socialinteraktion eller lek som var signifikant med ett konfidensintervall på 0,95.

För att kunna mäta kunskap beroende av antagna variabler behöver man använda sig av validerade metoder så man vet att frågorna mäter det som ska testas. Kvalitativa djupintervjuer kan vara ett sätt att undersöka hur producenter tillägnar sig kunskap om sitt djurslag. För att hitta skillnader och samband som finns mellan de antagna variablerna skulle en ännu större urvalsgrupp varit önskvärd.

The Swedish legislation declare that farmed animals shall have possibilities to behave naturally, and thereby assume that farmers have knowledge enough to provide the right environment for the animals in their production. However, at present there is nothing that regulates the experience or education of farmers knowledge in this field. At a national level, there is a proposal for compulsory education regarding needs and behaviour of animals. At an European level, the EU Commission is trying to improve the general knowledge regarding the same subjects for all the food producers within the union. Due to this lack of formal competence about animal behaviour of farmers, the aim of this work was to document the present knowledge about the behaviour of free living pigs among farmers.

Pigs in food production are often kept in housing systems where the possibility to express important needs and behaviour, like foraging and exploring, are limited. If these needs and behaviour are being hindred, individuals may develop stereotypical behaviour which sign of reduced welfare.

Sweden has a tradition of keeping sows and piglets in housing with large amounts of litter on the floor and with areas in relation to animal size that is larger than for fattening pigs. Pigs for fattening are more often housed in less enriched environments. Differences in housing environment for categories of pigs was therefore thought to distinguish between pigs in piglet production herds and pigs in fattening pigs herds. That is why producers from both production systems were asked about what they considered that free-range pigs in natural environment would do and behave at some set situations, through a questionnaire. The different scenarios were within the areas foraging, nutritional needs, nest building, social interaction and play. For each scenario, the farmers could chose between several interpretations that were defined in advance.

Knowledge about free-ranging pigs in natural environment in piglet and fattening pig producers did not show any differences between the two categories of pig farmers. The internal reliability of the study at index scale was not sufficiently high (Cronbach's alpha = 0.36) for the questions together to test the same quality of the producers, so therefore each question was tested separately. There was no correlation between the level of knowledge and the different production systems in any of the areas foraging, nutritional needs, nest building, social interaction and play, which was significant with a confidence interval of 0.95.

To be able to measure the knowledge depending on the chosen variables the methods used need to be validated to ensure that the questions are measuring the quality that needs to be tested. Qualitative in-depth interviews can be a way to understand how farmers acquire knowledge of their species. To ensure differences and correlations between the chosen variables a larger sample group would have been preferred.