Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Branden brukade vara en naturlig del av den boreala skogens dynamik men frekvensen av bränder har minskat kraftigt i Sveriges skogar sedanbörjan av 1900-talet. Detta har lett till svårigheter för flera arter som är beroende av bränder för att överleva. För att se hur stor påverkan brandfrekvensen har på pyrofila insekter samlades ett stort antal arter in efter en brand i Alaska 1999. Man valde Alaska just för att brandfrekvensen där har varit nära
”naturlig” även under 1900-talet. Tolv av de arter man samlade in har jag tittat närmare på och jämfört skillnader mellan Sverige och Alaska. Arterna som valdes ut är: Bembidion grapii, Corticaria ferruginea, C. planula, C. rubripes, Cryptophagus quadrihamatus, Melanophila acuminata, Monochamus scutellatus, Sericoda bogemannii, S. quadripunctata och Tachinus basalis. Det jag har konstaterat är att det inte bara antalet bränder som spelar in, utan svaret är lite mer komplext än så. Arter med väldigt nordlig utbredning i Sverige tenderade att finnas i lägre antal även i Alaska och arter som kan leva i obränd skog fanns i väldigt stor mängd på brandfältet. Intressant att nämna är att den i Sverige nationellt utdöda arten S. bogemannii endast hittades i ett exemplar på brandfältet i Alaska, vilket tyder på att andra faktorer ligger bakom minskningen än enbart bristen på bränder. För att gynna pyrofila arter i Sverige bör vi öka naturvårdsbränningen i områden där det i ett naturligt tillstånd brinner relativt ofta och tänka på att bränna på inte alltför långa avstånd till tidigare brandfält för att underlätta förflyttningen för brandberoende arter.

Fires are a natural disturbance that has been greatly reduced in frequency in the forests of Sweden with a beginning in the 20th century. This has led to difficulties for many species that have adapted to this disturbance and needs fire for their long term survival. To study the impact the fire frequency has on pyrophilous insects, a great number of species where collected after a fire in Alaska 1999. Alaska was chosen because fire suppression has been ineffective in this area, mainly because of the large area and lack of infrastructure such as road networks, which has led to a “natural” fire frequency during the last century. I have been studying twelve of these species and compared differences between Sweden and Alaska. The species are: Bembidion grapii, Corticaria ferruginea, C. planula, C. rubripes, Cryptophagus quadrihamatus, Melanophila acuminata, Monochamus scutellatus, Sericoda bogemannii, S. quadripunctata and Tachinus basalis. What I Found is that the answer is a little bit more complex than just the numbers of fires. Species with a very northern distribution tend to exist in smaller numbers even in Alaska and species that can survive even without fires tend to exist in a larger amount on the burned area than others. Interesting is that the, in Sweden, regionally extinct species S. bogemannii only was found in one specimen in the study area in Alaska, suggesting that there is some other explanation for its rarity than just the lack of fires. To support pyrophilous species in Sweden we should increase the annual burned area and decrease the distances between burned areas to make it easier for fire-dependent insects to colonize the new area.