Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

De senaste åren har jag fascinerats över relationen mellan människan och landskapet. Jag tror starkt på att brukarna måste ha en betydande roll i planering och gestaltning av offentliga platser och jag är långt ifrån ensam om att tro på medborgardialogen som nyckeln till det hållbara
samhället. Många är de dokument som behandlar medborgarinflytande och som lyfter dess betydelse för samhällsbyggandet. Enligt flera lagstiftningar framgår det att alla människor bör få vara delaktiga i beslut som rör det samhälle de lever i. Samtidigt finns det idag flera grupper av människor vars åsikter aldrig når beslutsfattande
processer. En grupp som tillhör denna skara ohörda människor är ungdomar. I examensarbetet studeras hur just ungdomar aktivt kan involveras i samhällsbyggandet.
Syftet med examensarbetet har alltså varit att utforska dagens interaktiva mobilteknik som metod i en medborgardialog med ungdomarna i Skärholmen. Detta för att få in deras synpunkter som sedan fått ligga till grund för en målgruppsanpassad gestaltning av Västerholmsstråket.
Den huvudsakliga frågeställningen har varit:
Hur kan gestaltningen av en utomhusmiljö påverkas genom ett aktivt medborgardeltagande av ungdomar med hjälp av mobilteknik?
Syftet och frågeställningen besvaras med hjälp av tre delmoment. I det första delmomentet genomfördes en litteraturstudie, en inspirationssökning, ett studiebesök på Mobile Life samt en enkätundersökning - en dialog om dialogen. Främst för att få kunskap om hur en medborgardialog med unga kan konstrueras och genomföras. Resultatet av samtliga metoder har sedan fått ligga till
grund för utvecklingen av en egen medborgardialogsmetod. I det andra delmomentet genomfördes en medborgardialog i vilken den egna medborgardialogsmetoden användes. I det tredje delmomentet genomfördes en gestaltning av Västerholmsstråket, baserat på medborgardialogens resultat.
Den egenkonstruerade medborgardialogsmetoden som det första
delmomentet resulterade i bygger på en mobilanpassad hemsida, www.fixaminplats.se. Via hemsidan kunde ungdomar med sina mobiltelefoner fotografera olika platser, hämta GPS-position för dessa, fylla i ålder och kön samt motivera om de antingen gillar, ogillar eller önskar kunna göra någonting speciellt på platserna. Genom att slutligen ladda upp fotografierna på hemsidan deltog ungdomarna i medborgardialogen.

Under arbetets gång har jag utvecklat min egen gestaltningsprocess genom att försöka förstå det positiva respektive det negativa med att involvera framtida brukare i processen. Det mest problematiska som jag identifierade med att involvera medborgardialogens resultat i
gestaltningsprocessen är att dialogen är tids- och resurskrävande, å andra sidan ger den en betydligt djupare förståelse för platsen i fråga.

Vid gestaltningen av Västerholmsstråket påverkade ungdomarnas åsikter egentligen inte de estetiska dragen i parken, utan snarare själva innehållet. Det går alltså både att ändra formspråk, innehåll samt möblering och ändå uppnå liknande resultat. Den här upptäckten får mig att ifrågasätta medborgardialogens koppling till en specifik
plats. Går det kanske att använda medborgardialogers resultat på flera liknande platser runt om i Skärholmen?
Efter att ha genomfört detta examensarbete, ser jag på
medborgardialogen med stor respekt och anser också att den har mycket potential, trots de utmaningar och svårigheter jag ställts inför under arbetets gång. Dock kan jag inte låta bli att undra vad det faktiska resultatet av en medborgardialog som involverats i en gestaltningsprocess blir? Hur väl svarar en gestaltning på behoven som lyfts fram i en medborgardialog, när det kan gå flera år från det att en medborgardialog genomförts till det att en plats blir färdigbyggd?