Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Befolkningsmängden i Malmö kommer år 2030 att vara uppe i cirka 400 000 invånare, vilket innebär en ökning med cirka 100 000 personer. När befolkningsmängden ökar innebär det att fler människor kommer att röra sig i staden och en utmaning är ökade trafikvolymer och trängsel. En ökad biltrafik leder med största sannolikhet till att gator som redan utgör befintliga barriärer förstärks samt skapande av nya barriärer på andra gator. Bilismens framfart har lett till att de fysiska avstånden mellan aktiviteter och funktioner har ökat och bilresandet blivit en nödvändig del av människors liv. Malmö stads vision är att förändra infartsleder och trafikleder i staden till stadshuvudgator då det finns en förhoppning att förändra bilismens roll i staden, ge plats åt cyklister och fotgängare samt binda samman staden. Vi använder oss av begreppet stadsgata i uppsatsen.

Det övergripande syftet med magisterarbetet var att, med utgångspunkt i teorier om den hållbara staden, undersöka hur gestaltningen av Malmös framtida stadsgator kan påverka och skapa en sammanhängande stad. Den empiriska studien av Nobelvägen syftar till att undersöka vilka möjligheter som finns att omvandla tungt trafikerade gator till stadsgator, hur de bör utformas och vilka effekter detta kan få.

Resultaten av den empiriska studien visar att Nobelvägens fysiska utformning försvårar korsandet för cyklister och fotgängare. Genom att minska utrymmet för biltrafik och istället ge fotgängare och cyklister mer plats i aturummet, går det att dämpa biltrafikens hastighet och göra gatumiljön säkrare. Stadsgatans huvuduppgift är att binda samman staden, skapa samband och göra staden till en helhet. Dock är människors vanor och beteenden svårare att påverka än den fysiska miljön samtidigt som de fysiska förutsättningarna kan hjälpa till att underlätta ett visst beteende. Är det lättare att cykla och gå, jämfört med att ta bilen kan det påverka människors trafikvanor.

The population of Malmö, the year 2030 will be approximately 400 000 inhabitants, which represents an increase of approximately 100 000 people. As the population increases, it means that more people will move in the city and a challenge is increased traffic volumes and congestion. Increased traffic leads most likely to enhanced barriers on existing streets and could also create new barriers on other streets. The entry of vehicles has led to increased physical distances between activities and functions and car travel has become an essential part of people’s lives. Malmö’s vision is to change the arterial roads and thoroughfares of the city to stadshuvudgator (city main streets) there is an expectation of changing the motoring role in the city, provide space for cyclists and pedestrians, as well as linking the city together. We use term stadsgata (city street) in this paper.

The overall objective of the master thesis was, through theories of the sustainable city, explore how the design of Malmo’s future stadsgata can influence and create a
coherent city. The empirical study of Nobelvägen aims to explore the possibilities to convert the heavily trafficked streets to stadsgator, how they should be structured
and what effects it may have.

The results of the empirical study shows that the physical design of Nobelvägen makes crossing the street difficult for cyclists and pedestrians. By reducing the space for car traffic and instead give pedestrians and cyclists more space in the street, it’s possible to reduce car traffic speed and make the street environment safer. The task
of stadsgata is to connect the city, create relationships and a coherent city. However, people’s habits and behaviour are more difficult to influence than the physical environment, while the physical environment can help to facilitate a particular behaviour. If it is easier to cycle and walk, as compared with taking the car, it can affect people’s transport habits.