Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sedan skördeskadeskyddet försvann i Sverige år 1994 har det inte varit möjligt att i någon övergripande utsträckning försäkra växande grödor.

Svenska lantbrukare producerar årligen råvaror för miljardbelopp utan möjligheten att skydda sin odling mot oförutsägbara yttre händelser. Examensarbetet är del av en förstudie till ett forskningsprojekt som Macklean Strategiutveckling AB kommer att starta i juni 2013, gällande möjligheterna att försäkra växande gröda.
Examensarbetet behandlar följande frågeställningar. Är nederbörd bidragande orsak till skördesänkningar? Finns det något behov att utveckla en frivillig grödaförsäkring mot nederbörd?

Det har i examensarbetet valts ut tio gårdar inom produktionsområde ett (Götalands södra slättbygder), en gård i varje skördeområde. Gårdarnas faktiska skördar av höstvete, vårvete samt vårkorn har tagits från år 2000 till
år 2012 och jämförts mot normskördarna inom varje skördeområde.

Observationerna som hade negativa skördeavvikelser >30 %
sammanställdes i tabell 1. Tabellen är uppdelad i olika spalter beroende på när nederbörden fallit. Vi kan genom resultatet (tabell 1) se att det är vid nederbördsmängder >110 mm kring skördetidpunkt i augusti månad som det
är flest negativa skördeavvikelser. Studierna visar även att den totala årsnederbörden inte har någon större inverkan, utan det är när nederbörden faller som påverkar skörden. Vi har inte sett att torka har någon koppling till
negativa skördeavvikelser.

Behovet av en grödaförsäkring är enligt resultatet (tabell 1) störst vid skördetidpunkt i augusti. Det är dock fler parametrar än nederbörd som avgör hur skördeavkastningen blir, så som odlingsförutsättningar och jordarter. Vi anser att behovet av en grödaförsäkring för skördebortfall
orsakade av nederbörd är stort men det kan vara svårt att ta fram en generell grödaförsäkring. Fler studier behövs inom området för att kunna avgöra vilka parametrar man skall ta hänsyn till när man utformar en ny grödaförsäkring.

Since the Swedish crop damage protection disappeared in 1994, it has not been possible to insure growing crops. Swedish farmers annually produce raw materials for billions, without the possibility to protect their crops from unpredictable external events. Having this in mind, this dissertation will focus on the following issues: Is precipitation a contributing factor to harvest reductions? Is there a need to develop a voluntary crop insurance
against precipitation?

For the analysis, we looked at a total of ten farms from production area one in Sweden (Götaland´s southern plains), one farm in each harvest area. We looked at each farms actual yields of winter wheat, spring wheat, and spring
barley from year 2000 to 2012, and compared them with the standard harvest within each harvest area. The observations with negative yield deviations> 30%, were compiled in Table 1. The table specifically designed to visualise when precipitation has fallen. From Tabel 1, it can be derived
that the largest number of negative yield deviations occur around harvest time in August, when precipitation > 110 mm. The studies also show that the total annual precipitation have no major impact on the yield, but it is when the precipitation falls that affect the harvest.

The study has not seen any connection between drought and negative yield deviations. According to the results (Table 1), the need for crop insurance is greatest at harvest time in August. However, one must take into consideration that
other parameters than precipitation will also impact the yield, such as growing conditions and soil types. We therefore believe that it would be difficult to develop a general crop insurance, and that more studies are
needed to determine what factors needed to be taken into account when designing such insurance.

The dissertation is a part of a pilot study for a research project that Macklean Strategiutveckling AB will start in June 2013, concerning the possibility to insure growing crops.