Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hållbar utveckling är ett ämne som är på frammarsch vilket många företag har uppmärksammat. Då företag och organisationer orsakar miljöförstöring är det även de som
kan påverka och förbättra problemen genom att jobba med just hållbarhetsfrågor. Att jobba med hållbarhetsfrågor kan ge grund för en hållbarhetsredovisning vilket är till för att ge företagets intressenter vetskap om hur företaget tar sig an sina problem som påverkar miljön.
Hållbarhetsredovisningar kan även hjälpa företaget internt genom att visa de anställda vad förändringarna faktiskt har åstadkommit och uppmuntra till fortsatt arbete inom hållbarhet.

Global Report Initiative (GRI) är den mest erkända organisation som bidrar med riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska upprättas. Det har dock uppdagats att det finns svårigheter för intressenter att jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar eftersom de skiljer sig gällande vad som rapporteras. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl utvecklad ett ramverk för en standard inom hållbarhetsredovisning faktiskt är samt granska hur det går att jämföra olika företags rapporter med varandra.

En referensram baserad på institutionell teori ligger till grund för uppsatsen för att kunna diskutera den formella standardiseringen av hållbarhetsredovisning vilket även inkluderar Kritiska Prestations Indikatorer (KPI) samt informella normer som företag kan tänkas beakta vid rapporteringen. Empiriskt bevis är säkerställt genom granskning utav två företags hållbarhetsredovisningar vilka använder sig av GRIs riktlinjer. Detta har kompletterats med
två separata intervjuer med två revisorer som ger rådgivning och säkerhetsställning för företag som gör hållbarhetsredovisningar.

Uppsatsens resultat visar att trots GRIs erbjudande av ett ramverk för en standardiserad rapportering, kan den upplevas som för generell eftersom samtliga företag ska kunna använda den. Detta kan göra det svårt för företag att tolka riktlinjerna eftersom branscher är olika varandra och har olika intressen. En annan orsak till olikheter är att företag har olika typer av intressenter som efterfrågar olika saker. I sådana fall, kan detta leda till att företag väljer att rapportera det som intressenterna vill få kunskap om istället för att följa de mer generella
riktlinjerna. Detta resulterar i en diskussion om det kan vara bättre med branschorienterade ramverk för hållbarhetsredovisningar.

Sustainability is an issue of increasing public concern and this is well known. With businesses and organisations causing much of today’s pollution, they are in a position to alleviate environmental problems by working to develop more sustainable production. Comprehensible reporting of this work is necessary to give stakeholders insight on how businesses and organizations are addressing the problems of their negative impact on the environment. Sustainability reports can also help businesses and organizations internally by showing employees what changes in the organisation have actually accomplished, and therein
encourage continued work with sustainability.

The Global Report Initiative (GRI) is the most widely recognized organization proposing general guidelines for sustainability reporting. At the same time, it has been noted that even with these guidelines, it is difficult for stakeholders to compare sustainability reports from
different businesses, as different businesses may choose to report different things. The purpose in this essay is to investigate how well developed a framework for standard reporting of sustainability work actually is, and whether the framework facilitates a comparison of companies’ sustainability reports.

A literature study based on institutional theory provides a basis for discussing the formal standardization of sustainability reports, including the development of key performance ratios, as well as the informal norms that may guide firms’ reporting. Empirical evidence is provided
from the sustainability reports of two firms using the GRI guidelines, supplemented with separate interviews with two consultants who provide consulting and auditing services for
sustainability reporting.

The results of this study show that even though GRI offers a framework for standardized reporting, the guidelines are overly general to enable all companies to use them. The single standard for all can also make it difficult for individual companies to interpret some of the
guidelines, given the different needs and interests in different industries. An additional cause of variation in reporting lies in the fact that companies can have different types of stakeholders, demanding different types of information. In such cases, companies may listen
more to the preferences of stakeholders rather than follow proposed guidelines. This suggest that there may be reason to discuss whether continued efforts to develop standardized
sustainability reporting practices should include more industry-oriented frameworks.