Home About Browse Search
Svenska


Gustafsson, Andreas and Hallström, Tobias, 2013. Vallskördens maskinkedjor : sammansättning, kapacitet och effektivitet. First cycle, G1E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
596kB

Abstract

På grund av svaga mjölkpriser och varierande foderpriser har mjölkproducenterna haft en ansträngd ekonomi de senaste åren. Många experter menar att grovfodret blir viktigare vid högre kraftfoderpriser, tyvärr finns det dock sällan ett pris på grovfoder vid foderstatsberäkningar. Därför skall Hushållningssällskapen i Sverige m.fl. ta fram ett
”Grovfoderverktyg” för att beräkna mjölkproducenternas individuella grovfoderkostnad.

Syftet med arbetet var att presentera de vanligaste maskinsystemen och deras kapacitet vid skörd av vall till ensilage för mjölkproduktion. Dessa uppgifter skall sedan kunna användas i typproduktionskalkylerna i Grovfoderverktyget. Vårt mål med arbetet var att
kartlägga de viktigaste parametrarna som styr kapaciteten vid vallskörd. Uppsatsen jämför också olika maskinkedjors kapaciteter mätt i hektar (ha) per timme och effektivitet, mätt i mantimmar (MT) per ton torrsubstans (ts) vid olika förhållanden.

Studien gjordes genom en webbenkät (bilaga 1) vilken innehöll frågor om de variabler som påverkar kapaciteten. Denna enkät spreds sedan genom internmail till tidigare och
nuvarande lantmästarstudenter, genom facebook-gruppen ”Vi med robot” och på tidningarna ATL och Nilehntekniks webbsidor.

När svaren från enkäten bearbetats användes medianvärden för att sätta samman sex stycken typiska maskinsystem. I de olika maskinsystemen ingick sex olika maskinkedjor för bärgning. Dessa var snittvagn, hackvagn, rundbalspress med vagnar, traktordriven hack med vagnar, självgående hack mindre, med vagnar och självgående hack större, med vagnar. Kapaciteterna för samtliga moment i systemen togs sedan fram med hjälp av beräkningsverktyget Drift2004 (Danmarks JordbrugsForskning 2004), även dessa med medianvärden från undersökningen som ingångsdata. Detta för att kunna jämföra
de olika bärgningskedjorna separat men också hela maskinsystem. Det gjordes också känslighetsanalyser för att se vad som händer om transportavståndet förkortas till en
tredjedel, tredubblas eller om strängläggningsmomenten ersätts av strängläggningsmattor på slåtterkrossen.

Våra beräkningar och litteraturen visar att transportavståndet och/eller tillgången på vagnar styr kapaciteten vid bärgningen. Vid fältarbeten som slåtter och strängläggning har medelhastigheten och arbetsbredden istället störst betydelse. Vidare visar beräkningarna att inte finns något direkt samband mellan kapaciteten (ha/h) och effektiviteteten (MT/ton ts) hos de olika bärgningskedjorna. Man kan också enligt beräkningarna konstatera att trots sin kapacitetsmässiga sårbarhet så är snitt- och hackvagnarna effektiva även vid längre transportavstånd. Maskinkedjor med separata hackar har däremot hög kapacitet men effektiviteten är mycket beroende av hur mycket väntetid som uppstår. Det går åt mellan 0,26 och 0,40 mantimmar att skörda ett ton ts från slåtter fram till silo vid 2,5 km transportavstånd. Om transportavståndet ökar från 2,5 km till 7,5 km ökar arbetsinsatsen med 26 % - 39 % per ton ts om förutsättningarna i övrigt är samma. Rundbalskedjan påverkas minst (13 %) av tredubblat transportavstånd,
vid 2,5 km krävs 0,33 MT/ton och vid 7,5 km 0,37 MT/ton ts för att bärga lagringsdugligt foder från sträng och hem till gården.

,

Because of low milk prices and fluctuating feed prices, dairy farmers have had a strained economy the last period. Many experts suggest that forage becomes more important at
higher concentrate prices. Unfortunately, there is rarely a price of roughage in diet calculations. Therefore, Hushållningssällskapen in Sweden and others will develop a
tool to calculate individual forage cost for the milk producers.

The aim of this work was to present the most common machine systems for silage harvesting and their capacity. These data should then be used in type production calculation in Grovfoderverktyget. Our goal with this work was to identify the key parameters that control the capacity of the forage harvesting. We also compared different machine chains capacities (ha / h) and efficiency (man-hour / ton dry matter) at various conditions.

This was done through an online questionnaire (bilaga 1) which contains questions about the variables that affect capacity. This questionnaire was then spread by internal mail to the past and present lantmästarstudenter, through the Facebook group "We the robot" and the newspapers ATL and Nilehnteknik´s web pages.

When the responses from the questionnaire processed used median values to assemble six typical machine systems. The machine systems included six different machine chains
for salvage. These were chopping wagon, forage wagon, round baler with trailer, tractor driven harvester with wagons, self-propelled harvester less, with wagons and selfpropelled
harvester bigger, with wagons. The capacities of all components in the system was then developed using the calculation tool Drift2004 (Danmarks JordbrugsForskning
2004), even those with median values from the survey as input data. This is to compare the different salvage chains separately but also the whole machine systems. There was
also sensitivity analyzes made to see what happens if the transport distance is shortened to one third, tripled or raking operations reimbursed by cross conveyors on mower.
Our calculations and the literature show that the transport distance and /or availability of wagons control capacity at salvage. Fieldworks such as mowing and raking are affected
mostly by driving speed and working width. The calculations also shows that there is no direct relationship between the capacity (ha / h) and efficiency (man hours / ton dry
matter) of the various salvage chains. The chopping wagon and the forage wagon have high efficiency but low capacity. Machine Chains with separate foragers have a high
capacity but the efficiency is very dependent on the amount of waiting time that occurs.

It takes between 0.26 and 0.40 man-hours to harvest one ton of dry matter from mowing until the silo at 2.5 km transport distance. If the transport distance increases from 2.5 km to 7.5 km increases the workload of 26% - 39% per ton dry matter if conditions are otherwise the same. The round bale chain is least affected (13%) of the tripled transport distances, at 2.5 km it requires 0.33 man-hour / ton dry matter and 0.37 man-hour / ton dry matter at 7.5 km for getting storable feed from the swath to the farm.

Main title:Vallskördens maskinkedjor
Subtitle:sammansättning, kapacitet och effektivitet
Authors:Gustafsson, Andreas and Hallström, Tobias
Supervisor:Hörndahl, Torsten
Examiner:Svensson, Sven-Erik
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:First cycle, G1E
Student's programme affiliation:LK006 Lantmästarprogrammet - kandidatprogram 180 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:snittvagn, hackvagn, självgående hack, slåtter, bärgning, strängläggning, vändning, ensilage
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2738
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2738
Subjects:Agricultural research
Agricultural machinery and equipment
Technology
Language:Swedish
Deposited On:20 Sep 2013 13:58
Metadata Last Modified:20 Sep 2013 13:58

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits