Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I denna kvalitativa intervjustudie tittar jag närmare på hur anläggningarna fungerar och vilka olikheter som finns hos Sveriges utsädesproducenter. Efter att så många anläggningar som möjligt hittats och intervjuats, så jämfördes detta antal anläggningar med en lista hos
Jordbruksverket. Undersökningen visade sig vara gjord på 15 av 22 anläggningar som producerar certifierat utsäde i Sverige. Dessa 15 anläggningar var jämnt spridna över landet
och av varierande storlek. Resultatet av studien visar att min undersökning representerar stora delar av Sveriges utsädesproducenter. Den kvalitativa intervjun utfördes som en öppen diskussion men med frågor kring flöde, produktion och specifika maskiner som riktlinjer.

Alla intervjuade anläggningar är anonyma och det är enbart jag som känner till kopplingen mellan anläggningarna och bokstäverna som jag anger i resultatet.

Syftet med min studie var att titta på skillnader mellan anläggningar i förhållande till deras storlek och kapacitet samt att försöka se något samband mellan detta. I Sverige rensas spannmål framförallt i tröskan och delvis i torkanläggningar på gårdsnivå.

Sortering sker främst i syfte att kvalitétssortera. Utöver detta så rensas och sorteras spannmål till utsäde. Allt utsäde som säljs eller ges bort i Sverige måste vara certifierat, även produktionsanläggningarna skall vara godkända. En utsädesanläggning innefattar oftast
följande steg vid produktion: mottagning, förbehandling och förrensning, finrensning, sortering, betning och slutligen säckning.

Studien visar att det inte skett någon teknisk utvecklingen av maskiner för utsädesproduktion sedan mitten av 1900-talet. Grundprinciperna är de samma. Teorierna bakom vilka maskiner som används styrks även av resultatet. Antalet kammarskakbord och förrensar är störst bland
de anläggningarna med hög kapacitet och stor årlig produktion, medan luftskakbord är ovanligt i Sverige. Det förefaller ej nödvändigt med någon form av skakbord för att uppfylla Jordbruksverkets kvalitétskrav på utsäde.

Hanteringen av utsädet mellan betning och säckning skiljer sig mycket åt mellan anläggningarna. Denna hantering påverkar inte kvalitén tillräckligt mycket för att skillnader på utsädet ska synas. Detta kan bero på att inga restriktioner eller kvalitétskrav finns eller för att problemet inte är stort nog i Sverige idag.

In this qualitative questionnaire I look at how Swedish seed producers facilities work and how they are different. After as many facilities as possible have been interviewed, I compared this number of plants with a list from the Swedish Board of Agriculture. The interviews turned out
to be made at 15 of 22 facilities that produce certified seed in Sweden. These 15 facilities were evenly spread across the country and of varying size. The results of the study show that my questionnaire represents most of Sweden’s seedproduction facilities. The qualitative
interview was conducted as an open discussion, but with questions about production flow and specific machines as guidelines.

All interviewed facilities are anonymous and it is only me who knows the connection between the plants and the random letters that each facility has in the result.

The purpose of my study was to look at differences between plants in relation to their size and capacity, and to try to see any possible connections.

In Sweden grain is cleaned especially in the combine and at some drying facilities on farms. Sorting is done primarily for the purpose of quality sorting. Other than that grain is cleaned and sorted for making of seed. All seeds that are sold or given away in Sweden must be certified, even production facilities are certified. A seed production facility typically includes the following steps in production: reception, preparation and pre-cleaning, fine cleaning, grading, seed treatment and finally bagging.
The theories behind which machines that are used is also supported by the results. The number of destoners and precleaners is highest among the facilities with high capacity and large annual production, while specific gravity separators are unusual in Sweden. The handling of the seed between seed treatment and bagging differ widely between facilities.

The study shows that it has not happened much with the development of technology for seedproduction since the mid-1900s. Some form of weightsorter such as the gravity separator is not necessary to meet the Swedish Board of Agriculture’s requirements for seed.

The handling of the seed between seedtreatment and bagging does not affect the quality enough to be noticeable. This may be because no restrictions or requirements are made or that the problem is not big enough in Sweden today.