Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Svensk mjölkproduktion har under de senaste decennierna genomgått stora strukturförändringar. Det totala antalet mjölkgårdar har minskat, samtidigt som antalet större mjölkgårdar ökat. Antalet stora mjölkkobesättningar förväntas dessutom fortsätta öka. Mjölkgårdar har under de senaste decennierna blivit mer tekniskt utrustade, men trots detta upplever lantbrukare och anställda besvär i rörelseorganen. Forskning visar att mjölkningsarbetet är en av de mest betungande arbetsuppgifterna i mjölkproduktionen. Ämnet är intressant att studera eftersom det finns behov att förbättra arbetsmiljön för lantbrukare och anställda på mjölkgårdar, i de fall automatiskt mjölkningssystem inte känns som ett självklart alternativ.
Syftet med detta examensarbete är att studera hur tekniska lösningar och rekommendationer kan leda till en hållbar framtid för lantbrukare och anställda som vill ha ett långt yrkesliv inom mjölkproduktion. Detta arbete har genomförts som en litteraturstudie där material främst samlats in från databaser. Materialet har sedan sammanställts och resultaten från litteraturstudien har analyserats.
Resultaten från litteraturstudien visade att mjölkare som mjölkar på båspall oftare arbetar med böjd rygg än mjölkare som arbetar i särskilda mjölkningsavdelningar. Mjölkare i särskilda mjölkningsavdelningar arbetar däremot mer monotont och riskerar i högre grad utsättas för statisk belastning än de som mjölkar på båspall. Mjölkning i särskilda mjölkningsavdelningar kan öka risken att utveckla besvär i skuldror, axlar, händer, handleder och nacke medan mjölkning på båspall kan ge ökad risk för besvär i nedre delen av ryggen, höfter och knän. Karusellmjölkning innebär minst vila för händerna, och innebär hög negativ påverkan på handlederna. AMS-system ersätter mjölkarens arbetsuppgifter, men kan skapa stress för lantbrukare och anställda på grund av ständig jour med övervakningen av systemet.
Det finns flera tekniska lösningar inom mjölkproduktionen som visar sig minska fysisk belastning, men framtida utveckling behövs för att möta upp framtidens förväntade ökning av stora mjölkkobesättningar. Det är viktigt att mjölkgårdar kan bli attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö, eftersom konsekvenser för framtiden annars kan innebära svårigheter med rekrytering av personal. Detta skulle möjligen kunna leda till att lantbrukare väljer att avveckla sin mjölkproduktion, om de står vid ett vägval där de tvekar att investera i automatiskt mjölkningssystem men måste expandera för att få företaget att överleva.
Framtida forskning bör fokusera på mer ergonomiskt designade mjölkningsanläggningar som är anpassade efter mjölkares individuella fysiska förutsättningar. Fokus bör även läggas på fortsatt utveckling av ännu lättare mjölkorgan, eftersom lätta mjölkorgan har visat sig minska fysisk belastning vid mjölkning.

In recent decades, the Swedish milk production has undergone major structural changes. While the total number of dairy farms has declined, the number of larger dairy farms has increased, and these are also expected to continue to increase.
Dairy farms have in recent decades become more technically equipped, but despite this, farmers and workers continue to report musculoskeletal disorders. Research shows that the milking process is one of the most physical demanding work tasks in milk production. So, there is a need to improve the working environment for farmers and workers on dairy farms, and especially in those situations where automatic milking systems is not the most obvious option.
The aim of this thesis is to study how technique and recommendations can lead to a sustainable future for farmers and employees who want to have a long career in the dairy industry. This thesis is conducted as a literature study. The material is mainly collected from databases. The results from the literature study has been compiled and analyzed.
The results of the literature study showed that milkers who milked in a tethering system where the cows are tied up, bent their backs more often than milkers who worked in a parlour milking system, or in a rotary milking system. Milking in these systems often involves more monotonous work, and the milkers are exposed to increased risk of static load than milkers who are working in a tethering system. The risk of developing carpal tunnel syndrome is increased when milking in a parlour milking system or a rotary milking system, compared to milking in a tethering system.
There is also an increased risk of obtaining musculoskeletal disorders in the upper back, shoulders and neck in a rotary milking system or in a parlour milking system, while milking in a tethering system can increase the risk of developing knee and hip osteoarthritis. Milking in a rotary system doesn’t give the milker the opportunity to rest his or her hands, and this can have a negative impact on the milker’s wrists. Automatic Milking Systems will replace the milking task but instead it can cause stress due to the need of constant monitoring the system.
Several technical solutions have reduced the work load in dairy farms, but further development of technical solutions is required in order to meet increasing number of large dairy herds in the future. It is important for dairy farms to be attractive workplaces with a good working environment, otherwise there may face difficulties recruiting new employees. If there are no people to recruit it may lead to farmers shutting down their companies, especially when they don’t want to or have the economic possibility to use the automatic milking system, but they have to expand the company in order to survive. Future research should focus more on ergonomically designed milking systems that are more adapted to the individual physical conditions of the milker. The focus should also be to continue developing light weight milking clusters, because light weight milking clusters show that the physical work load can be reduced.