Home About Browse Search
Svenska


Sjöström, Jonathan, 2013. Våtmarken i odlingslandskapet : en attitydundersökning bland jordbrukare i Segeåns avrinningsområde. First cycle, G1E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
353kB

Abstract

Från förhistorisk tid till 1800-talets modernisering av jordbruket, har våtmarkerna
spelat en betydande roll för människans val av bosättning och överlevnad. Man vet
att i till exempel Skåne och Mälardalen är hela 90 % av våtmarkerna borta.
Våtmarker tillhör landets mest artrika naturtyper. Fortsatt utdikning av våtmarker
skulle leda till en stor utarmning av faunan och floran. Dessutom är det sedan länge
känt att våtmarker fungerar som närsaltfällor. Eftersom olika utsläppsbegränsande
åtgärder varit otillräckliga, har anläggning av våtmarker blivit en viktig åtgärd för att
minska kväveutsläppet till havet.
Fram till 1960-talet dikades våtmarker ut med statliga bidrag för att öka mängden
jordbruksmark. Myndigheterna har sedan 1990-talet istället strävat efter att
markägarna ska anlägga nya våtmarker och restaurera de gamla. I denna process är
det viktigt att få jordbrukare att frivilligt - mot en viss ersättning - anlägga våtmarker
på sina marker. Syftet med den här studien är att belysa varför lantbrukare väljer att
anlägga eller inte anlägga våtmarker på sina gårdar. Målsättningen är att ge ökad
kännedom om jordbrukares inställningar till våtmarker. Detta kan i sin tur öka
insikten bland dem som arbetar för att etablera fler våtmarker.
I uppsatsen har en halvstrukturerad forskningsintervju använts. Genom att använda
öppna frågor formulerar intervjupersonen själv svaret och bestämmer på så sätt
svarets längd och innehåll. Gösta Regnéll, våtmarksstrateg på Länsstyrelsen Skåne,
lämnade information om vilka jordbrukare som anlagt våtmarker i Segeåns
avrinningsområde, vilket ligger i sydvästra Skåne. Samtliga ställde upp på intervju.
Detta område ansåg Regnéll vara lämpligt att undersöka, med tanke på att många
våtmarker har anlagts i trakten. Jordbrukare som varit positiva till våtmarker kände
till jordbrukare i närheten som ännu inte har anlagt någon våtmark, vilket resulterade
i att även jordbrukare i den kategorin kunde kontaktas.
Det framgick tydligt att miljöfrågan är mycket viktig för i princip samtliga informanter. Det är till största delen tack vare miljö- och estetiska aspekter som
våtmarkerna har anlagts. Enligt flertalet av de intervjuade har fler fåglar tillkommit
på gården i och med våtmarksanläggningen. Huruvida fåglarna är ett positivt eller
negativt tillskott på gården var det spridda åsikter om. Cirka hälften av jordbrukarna
uppskattar fåglarnas vistelse på sina gårdar. Dessa påpekade att värdet som fåglarna
ger är större än den negativa skadegörelse de kan förorsaka. De som bestämt sig för
att inte anlägga någon våtmark, ansåg att fåglarna är den största faktorn till det
beslutet. Informanterna nämnde bland annat att tusentals gäss har gjort stor skada på
fälten. Det finns således en rädsla att våtmarker ökar antalet fåglar i området. En
informant ansåg tvärtom, att det har liten betydelse om det finns en våtmark på
gården, fåglarna kommer till fälten ändå. Djur- och fågellivet spelar alltså en stor roll
vare sig man vill anlägga våtmark eller inte. Beslutet att göra en våtmark är inte beroende av om gården är stor eller liten, eller
hur pass bra lönsamheten är. Så länge markägaren känner flera mervärden med
våtmarken spelar det ingen roll. De som inte ville anlägga våtmark motiverade detta
med brist på pengar och intresse, att marken arrenderades eller att våtmarker för med
sig skadegörare. Av dessa anledningar är det troligtvis hur stort intresset av våtmark
är som styr om en anläggning genomförs eller ej. I intervjuerna framgick det tydligt
att flertalet av informanterna tyckte att de ekonomiska stöden är betydande för att
våtmarker skall anläggas. Att slopa stöden skulle antagligen snabbt resultera i att
färre antal våtmarker byggs.

,

From prehistoric time until the modernization of agriculture in the 1800s, wetlands
played an important role in human settlement and survival. In Skåne and Mälardalen
90 % of the wetlands are gone. Wetlands are among the most species-rich habitats.
Continued drainage would cause a large depletion of the flora and the fauna. It is also
long known that wetlands may function as nutrient traps. As various pollution control
measures prove inadequate, the wetland has become an important measure to reduce
nitrogen discharge to the sea.
Wetlands in Sweden were frequently drained until the 1960s to increase the amount
of agricultural land. Since the 1990s governments instead have been trying to
promote the establishment and restoration of wetlands. In this process it is essential
to get farmers to build wetlands on their land voluntarily, with some compensation.
The purpose of this study is to clarify why and why not farmers construct wetlands
on their farms. The aim is to contribute to the discussion on the establishment of
wetlands and to increase the awareness of farmers’ attitudes on the subject.
Semi-structured research interview has been used. By using open questions, I got
the interviewee to formulate the answer; thus he/she could freely determine the
length and content of the answer. Gösta Regnéll, wetland strategist at the County
administration, Skåne, provided contact information for farmers who have
constructed wetlands in the Segeå watershed in the southwest of Skåne. Almost all of
them lined up for the interview. Data regarding farmers who have not built any
wetland could not be obtained from Regnéll. However, the farmers interviewed knew
farmers in the neighbourhood who had not constructed any wetland. In this way,
farmers in that category could be contacted, too.
It was obvious that the environmental issue is essential for almost all informants who had built wetlands. It is mainly thanks to environmental considerations, and/or
the aesthetic aspect the wetlands have been constructed. The majority of respondents
have more birds staying on the farm now. It was different opinions about whether the
birds are a positive or a negative contribution to the farm. Almost half of the
informants appreciate that birds stay on their farms. They thought that the value
which the birds give is greater than the negative vandalism caused by them. Those
who have not built any wetland considered birds to be the main factor preventing
them from building a wetland. They mentioned that thousands of geese have done
great damage to their fields. There is thus a fear that wetlands are causing the
increased number of birds. Another informant, on the opposite, thought that it does
not matter if you have a wetland on the farm - the birds will come to the fields
anyway. The attitude to bird life thus plays a major role whether the farmer wants to
build a wetland or not. The most important factor when wetlands are built is probably that the farmer finds a
great value in the subject. As long as the landowner finds many values in the wetland
it does not matter if the estate is small or large, or how good the profit – if any - is.
Those who did not want to build a wetland justified it with lack of money and
interest, or that the land was leased and that wetlands bring too many birds. In the
end, the key issue is probably how much interest the farmer takes in wetlands. The
interviews clearly showed that the majority of respondents felt that the economical
support is important. Reduction of the support money would probably quickly result
in fewer wetlands built.

Main title:Våtmarken i odlingslandskapet
Subtitle:en attitydundersökning bland jordbrukare i Segeåns avrinningsområde
Authors:Sjöström, Jonathan
Supervisor:Persson, Jesper and Regnéll, Gösta
Examiner:Alwall Svennefelt, Catharina
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:First cycle, G1E
Student's programme affiliation:LK006 Lantmästarprogrammet - kandidatprogram 180 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:våtmark, odlingslandskap, biotopskydd, wetland, farm land, habitat protection, agricultural landscape
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2607
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2607
Subjects:Nature conservation and land resources
Language:Swedish
Deposited On:09 Aug 2013 06:14
Metadata Last Modified:09 Aug 2013 06:14

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits