Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

A shorter dry period length has in studies abroad showed some positive effects among high yielding dairy cows. Among other things it has been suggested that the periparturient metabolic stress becomes lower, that the fertility is improved and dry off becomes gentler for the udder, due to a lower milk yield. The milk yield is generally reduced during the first period after calving, especially among primiparous cows. The aim of this master thesis was to investigate how Swedish cows were affected by a shortened dry period, regarding milk yield, metabolism, health, body condition and body weight from two months before calving to some weeks after calving. Also plasma concentration of lactose during the period before calving was determined. Two breeds were included in the study, Swedish Red cows (SRB) and Swedish Holsteins (SH). This study was part of a larger research project which also covers additional aspects like fertility, feed intake and milk composition. The present literature review also includes these aspects.
All cows at Lövsta Research Centre with expected calving date from 20 September 2012 to 28 February 2013 were included in the study, as long as the cows did not need dry period antibiotic treatment and had a milk yield that exceeded 15 kg/day 10 weeks before expected calving. The cows were divided into two groups, one with a dry period of eight weeks (n=15) and one with a dry period of four weeks (n=17). We tried to get the groups as similar as possible regarding breed and parity of the cows. Blood was collected 8, 4, 2, and 1 week prepartum and 1, 2, 3, 4, 6, 9 and 12 weeks postpartum. Body condition and weight were registered once a month, in other words 8 and 4 weeks prepartum, some days after parturition and 4, 8 and 12 weeks postpartum. The blood samples were analysed for glucose, non-esterified fatty acids, insulin, insulin growth factor 1 and lactose. The insulin sensitivity was thereafter determined based on the concentrations of glucose, insulin and non-esterified fatty acids.
The small number of animals in this study limited the possibilities to draw conclusions from it. Preliminary results indicated that multiparous SRB cows were less adaptive towards a shorter dry period than multiparous SH cows, because their milk yield were lower in late lactation. An extra amount of milk was generated from the cows with shortened dry period in late lactation. On average 480 kg/cow was generated during the four weeks of extra milking. However the cows with shorter dry period had a lower milk yield in early lactation. The glucose concentration in plasma was higher and a tendency to lower concentrations of non-esterified fatty acids was seen among the cows with shortened dry period during the week after parturition. This may indicate an improved energy balance among cows with a shorter dry period in the early stage of lactation. No effects of dry period length on health were seen in the subset of animals included in the master thesis. Assuming that the lactose synthesis did not differ between the two treatment groups, the permeability of tight junctions was not affected by treatment. SRB cows with short dry period did not lose body condition and weight after parturition, while SH cows with shortened dry period and cows of both breeds with a dry period of eight weeks did. The larger research project about dry period length that includes more cows and more aspects of a shortened dry period will show if the tendencies that were seen here will last, and if a shorter dry period is positive for at least some of the Swedish cows.

En förkortad sintid har i studier utomlands medfört en del positiva effekter för dagens högavkastande mjölkkor. Bland annat verkar belastningen på metabolismen runt kalvning bli lägre, fruktsamheten förbättras och sinläggningen, som sker vid en lägre mjölkavkastning, bli skonsammare för juvret. Mjölkavkastningen minskar dock vanligtvis i den nästföljande laktationen, speciellt hos förstakalvare. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur svenska kor påverkas av en förkortad sintid med avseende på mjölkavkastning, metabolism, hälsa, hull och vikt under perioden två månader före kalvning fram till några veckor efter kalvning. Även plasmakoncentrationer av laktos undersöktes, men bara under tiden före kalvning. Både kor av rasen Svensk röd och vit boskap (SRB) och Svensk Holstein (SH) var med i studien. Examensarbetet var en liten del av ett större forskningsprojekt som kommer inkludera fler kor och behandla fler aspekter av förkortad sinttid, som påverkan på fruktsamhet, foderintag och mjölksammansättning. Litteraturstudien tar därför även upp sintidslängdens påverkan på dessa områden.
Kor på Lövsta forskningscentrum med beräknad kalvning från 20 september 2012 till sista februari 2013, med en så bra juverhälsa att de inte behövde sintidsbehandlas och med en avkastning över 15 kg/dag 10 veckor före beräknad kalvning, delades in i två grupper med avseende på ras och laktationsnummer. Den ena gruppen sinlades åtta veckor före beräknad kalvning (n=15) och den andra fyra veckor före beräknad kalvning (n=17). Data från korna samlades in 8, 4, 2, och 1 vecka före kalvning samt varje vecka efter kalvning fram till 4 veckor efter kalvning, sedan vid 6, 8, 9 och 12 veckor efter kalvning. Blodprov togs vid varje mättidpunkt utom vid 8 veckor efter kalvning medan hull och vikt registrerades en gång i månaden, d.v.s. 8 och 4 veckor före kalvning, dagarna efter kalvning samt 4, 8 och 12 veckor efter kalvning. Blodproven analyserades för glukos, fria fettsyror, insulin, insulin-like growth factor 1 och laktos. Insulinkänsligheten räknades sedan ut med hjälp av värdena för glukos, insulin och fria fettsyror.
Det begränsade antalet djur som ingick i studien begränsade möjligheten till att dra bestämda slutaster av försöket. Preliminärt verkar det dock som SRB med laktationsnummer två eller högre är mindre lämpade för en förkortad sintid än äldre SH på grund av att deras mjölkavkastning i sen laktation ofta var låg. I medeltal mjölkade korna med kort sintid 480 kg under de fyra extra veckorna, men deras mjölkavkastning efter kalvning var istället lägre. Glukos var den enda plasmamolekylen som skiljde sig i koncentration mellan grupperna och då enbart under veckan efter kalvning. Glukoskoncentrationen var högre hos korna med förkortad sintid. Halten av fria fettsyror i plasma under samma tidpunkt tenderade också att vara lägre, vilket tyder på en något bättre energibalans hos korna med förkortad sintid. Inga effekter på hälsan kunde ses hos korna som deltagit i sintidsförsöket så här långt, varken på juverhälsa eller andra sjukdomar. Förutsatt att lika mycket laktos bildades under sintiden hos båda behandlingsgrupperna verkade inte juverepitelcellernas tight junctions-funktion påverkas av sintidslängden. SRB-korna med förkortad sintid utmärkte sig avseende hull och vikt, då de inte förlorade hull och vikt efter kalvning som SH-korna med förkortad sintid och kor av båda raser med traditionell sintidslängd gjorde. Det större sintidsprojektet som inkluderar fler kor och behandlar fler aspekter av en förkortad sintid får visa om de indikationer som observerats i den här studien håller i sig och om en förkortad sintid kan vara något som skulle vara positivt åtminstone för en del av de svenska korna.