Home About Browse Search
Svenska


Karlsson Budde, Lina and Kjell, Emelie and Ryman, Marie, 2013. Utfodring i finmaskiga hönät : hästens ättid och skötarens arbetsmiljö . First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Horses are by nature herbivores, specialized on grass, and graze during the main part of the day. The horse has neither changed this basic behaviour nor the function of gastro-intestinal tract, when the horse was domesticated by man. A horse on pasture has an even production of saliva and gastric acids. The buffering effect of the saliva makes the pH in the stomach above four throughout most of the day. With abnormal long breaks of eating, the pH may decrease, causing an increased risk of gastric ulcer.
Due to the physiological and psychological conditions of the horse there are benefits to design a feeding system similar to the natural way of the horse to distribute the time spent on feeding during the day. As the nutritional content in the forage nowadays is fairly high, free access of forage is unsuitable for many horses. A possible way to lengthen the feeding time is to hamper the availability of the roughage using a small-mesh hay-net.

The study had two aims concerning feeding horses with small-mesh hay-nets, first if the system may increase the horse’s feeding time and second how the groom’s working routines are affected.

The study had two main questions: How does feeding forage using a small-mesh hay-net affect the horse’s time spent on feed and the distribution of feeding time during the day. How does this feeding system affect working routines? It was hypothesized that the feeding time will increase with small-mesh hay-nets, and the working time is slightly changed.

Two parallel studies were done at the Swedish National Equine Centre at Strömsholm. The first study focused on the feeding time and distribution using as a cross-over design where four horses were filmed during four days in each feeding system; feeding forage once a day in small-mesh hay-nets, with meshes sized 3x3 centimeters, and as control the same daily ration was given in four split-up portions. The study on working routines compared the two feeding systems using 14 horses fed with small-mesh hay-nets, and 17 horses fed with the forage ration split up in three portions. The working time was measured, and the working moments were observed and evaluated ergonomically, and valued by the students using a survey at the end of the experiment period.

The average total eating time was significantly longer when using small-mesh hay-nets with an average increase of 38 % though individual variations were observed. For three out of the four horses in the experiment, the total feeding time per day were lengthened by 12-17 percentage points, whereas the eating time of the fourth did not change appreciable which probably depends on a decreased total consumption when fed in the small-mesh hay-net.
When studying the distribution of eating time during the day one of the horses distinguished from the others by its feeding behaviour. It consumed the entire ration of forage immediately after being fed, which caused a break in feeding of 12-16 hours when fed once a day in the hay-net. The other horses distributed the eating evenly during the day in both systems.

The working time used to feed the horses was significantly longer when using small-mesh hay-nets compared to the control group. Despite this, 69 % of the students preferred using the system with hay-nets. Due to the lengthened working time and material costs using small-mesh hay-nets in the system tested in this study is unprofitable compared to the system used in the control group.

It was concluded that the feeding system with small-mesh hay-nets used in the study is not the optimal system for all horses. The long break in feeding shown by one of the horses may be unfavourable in a health perspective. The system with small-mesh hay-nets used in the study should be developed for ergonomically improvements, and rationalized to become less expensive. The hypothesis that the feeding time increased with small-mesh hay-nets was accepted, and the hypothesis that the working time is slightly changed was rejected.

,

Hästen är en gräsätare som är anpassad till att äta och söka föda under större delen av dygnet. Att människan har domesticerat hästen har vare sig förändrat detta beteende eller hästens mag-tarmkanal. Betande hästar har en jämn produktion av saliv och magsyra, där salivens buffrande effekt gör att pH i magsäcken hålls över fyra under större delen av dygnet. Vid onormalt långa ätuppehåll riskerar pH att sjunka, vilket ökar risken för magsår. Med anledning av hästens fysiska och psykiska förutsättningar finns det klara hälsomässiga fördelar med att skapa utfodringsrutiner som liknar hästens naturliga sätt att disponera sin ättid över dygnet. Då dagens grovfoderproducenter producerar grovfoder med högt näringsinnehåll är fri tillgång inte alltid tillämpbart. Ett möjligt sätt att förlänga hästens ättid är att göra fodret mer svårtillgängligt. På senare tid har finmaskiga hönät till grovfoder lanserats som en möjlig lösning på detta.

Syftet med studien var att undersöka om utfodring med hjälp av finmaskiga hönät är ett sätt att förlänga hästens ättid samt undersöka hur arbetsrutinen för skötaren påverkas.
Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utfodring i finmaskiga hönät hästens ättid och fördelning av ättiden under dygnet? Hur påverkar användandet av finmaskiga hönät skötarens arbetsrutiner och arbetstid?

Studiens hypoteser var: Utfodring i finmaskiga hönät förlänger hästens ättid. Utfodring i finmaskiga hönät påverkar inte skötarens arbetstid nämnvärt.
Två studier utfördes parallellt på Ridskolan Strömsholm. I ena studien undersökte vi påverkan av ättid genom en crossover-design utfört på fyra hästar som filmades under fyra dygn i vardera utfodringssystem. Systemen som studerades var att hela dygnsgivan tilldelades i finmaskiga hönät, vilket jämfördes med kontrollgruppen där grovfodergivan tilldelades på bädden och delades upp på fyra utfodringstillfällen per dygn. Parallellt pågick en arbetsmiljöstudie där 14 hästar utfodrades med grovfoder i finmaskiga hönät och 17 hästar utfodrades på bädden vid tre utfodringstillfällen per dygn. Arbetstiden i de olika systemen mättes, och arbetsmomenten studerades och jämfördes ur ett ergonomiskt perspektiv, samt värderades av studenterna genom en enkätstudie.

Den genomsnittliga totala ättiden var signifikant längre vid utfodring av grovfoder i finmaskiga hönät, med en genomsnittlig ökning med 38 %. Dock observerades individuella variationer. För tre av fyra hästar i studien förlängdes den totala ättiden per dygn med 12-17 procentenheter, medan den fjärde hästens ättid inte påverkades nämnvärt vilket kan bero på minskad total konsumtion vid utfodring i nätet. Dock saknas data för överblivet foder, vilket gör att ingen säker slutsats kring detta kan dras. Vid studerandet av fördelning av ättid över dygnet utmärkte sig en häst genom att denne åt större delen av sitt foder under en kortare tid i direkt anslutning till utfodringen. Detta medförde att hösilaget vid utfodring i finmaskiga hönät tog slut 12-16 timmar före nästkommande utfodringstillfälle. Övriga hästar fördelade sin ättid jämnt över dygnet i båda systemen.

Arbetstiden för utfodring var signifikant längre vid utfodring i finmaskiga hönät jämfört med kontrollgruppen. En majoritet av studenterna, 69 %, föredrog dock systemet med finmaskiga hönät framför det traditionella som användes i kontrollgruppen. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det system med finmaskiga hönät som använts i studien inte lönsamt, då det medför en ökad arbetskostnad samt tillkommande materialkostnad jämfört med det system som användes i kontrollgruppen.

Av resultatet drogs följande slutsatser: Vid användning av finmaskiga hönät förlängs ättiden signifikant, men individuella variationer observerades. För hästar som äter upp sitt foder snabbt i anslutning till utfodring är det system med finmaskiga hönät som använts i studien
inte optimalt ur ett hälsomässigt perspektiv. Det utfodringssystem med finmaskiga hönät som använts i studien bör utvecklas för att förbättras ur ett ergonomiskt perspektiv samt effektiviseras för att bli mindre kostsamt.
Hypotesen ”utfodring i finmaskiga hönät förlänger hästens ättid” kan antas. Hypotesen ”utfodring i finmaskiga hönät påverkar inte skötarens arbetstid nämnvärt” förkastas.

Main title:Utfodring i finmaskiga hönät
Subtitle:hästens ättid och skötarens arbetsmiljö
Authors:Karlsson Budde, Lina and Kjell, Emelie and Ryman, Marie
Supervisor:Morgan, Karin
Examiner:Roepstorff, Lars
Series:Examensarbete på kandidatnivå / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Hippologenheten
Volume/Sequential designation:K27
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK004 Bachelor of Science in Equine Studies 180 HEC
Department:(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Keywords:Grovfoder, Arbetstid, Ergonomi, Dygnsrytm, Equine
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2562
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2562
Subjects:Animal feeding
Language:Swedish
Deposited On:10 Jul 2013 11:30
Metadata Last Modified:10 Jul 2013 11:48

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits