Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Perenner är på modet och har fått en större roll i planteringar i de offentliga rummen. Deras ekologiska och ekonomiska hållbarhet är god medan sommarblommor är både dyra och mindre bra för miljön. Det har lett till att trädgårdsexperter och forskare föreslår att sommarblommor på just kyrkogårdar ska bytas ut mot perenner. Trots det är proportionen perenner låg, vilket leder till frågeställningen hur inställningen till perenner ser ut hos svenska kyrkogårdsförvaltningar. Denna uppsats undersöker dagens användning av och inställning till perenner hos uppländska kyrkogårdsförvaltningar, vilket ger information och reflektion kring kyrkogårdarnas växtanvändnings ekologiska och ekonomiska hållbarhet och förslag på hur perennanvändningen kan utvecklas i framtiden. Frågeställningarna undersöks i en fallstudie bestående av kvalitativa, semistrukturerade telefonintervjuer med sakkunniga på tre uppländska kyrkogårdsförvaltningar. Förvaltningarna ligger i Uppsala, Enköping och Märsta. Möjlighet gavs att undersöka eventuella skötsel- och växtvalsskillnader mellan kyrkogårdarna då förvaltningarna sköter flera kyrkogårdar var. Kyrkogårdarna är i olika åldrar, storlekar och stilar. Intervjuerna ger en bild med fokus på de intervjuades egna intryck och åsikter. En intervjuguide användes för att ställa samma frågor till alla informanterna för en samlad bild. Frågorna berörde den nuvarande perennanvändningen, mängden perenner i gravplanteringarna på kyrkogårdarna och inställningen till perenner. Intervjuresultaten visar att de tre förvaltningarnas växtval är oberoende av kyrkogårdarnas karaktärer, åldrar och storlekar. Istället har traditioner och gravrättsinnehavare stor påverkan på växtsortimenten och planteringsalternativen. Få gravrättsinnehavare efterfrågar perenner, vilket gör att andelen perenner i gravplanteringarna är liten. Det gör att den föreslagna övergången inte kommit så långt. Inställningen till perenner skiftar inom förvaltningarna. Faktorer som tycke, smak och skötselerfarenhet spelar in. Slutsatsen är att kyrkogårdsförvaltningarnas gravplanteringar idag varken är ekonomiskt eller ekologiskt hållbara och att växtanvändningen därför bör förändras. Nya traditioner och perennalternativ kan införas så att perenner kan ersätta sommarblommor på kyrkogårdarna.

Perennials are popular and are preferred to a greater extent in plantations in public places today. Their ecological and economical sustainability is good while annuals are both expensive and have a negative impact on the environment. That has led to propositions from garden experts and scientists to replace annuals with perennials on cemeteries. Despite that, the proportion of perennials is still low which leads us to the question how the attitude towards perennials is in Swedish cemetery administrations. This essay examines today’s use of and attitude towards perennials in Upplandic cemetery administrations. That gives us information and reflection about the cemeteries sustainability and proposals on how the usage of perennials can evolve in the future. The questions will be examined in a case study consisting of qualitative, semi structural telephone interviews with experts in three Upplandic cemetery administrations. The administrations are located in Uppsala, Enköping and Märsta. That give the opportunity to examine potential differences in maintenance and plant choice between several cemeteries. The cemeteries are from different centuries and are different in size and style. The interviews give an image with focus on the informants own impressions and opinions. An interview guide was used to ask the same questions to all informants for a wider picture. The questions referred to the present use of perennials, the amount of perennials in grave plantings in the cemeteries and the attitude towards perennials. The results show that the three cemetery administrations plant choices don´t depend on the cemeteries characters, ages or sizes. Instead, traditions and holders of burial right have a great impact on plant assortments and planting alternatives. Few holders of burial right ask for perennials and the proportion of perennials in grave plantings is small. The proposed transition has therefore not come so far. The attitude towards perennials shifts within the administrations because of taste and experience. The conclusion is that the cemetery administrations grave plantings are neither economically nor ecologically sustainable. Therefore new traditions and perennial alternatives should be introduced for perennials to replace annuals in the cemeteries.