Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Globaliseringen har försatt Stockholm i en konkurrenssituation gentemot världens städer. För att bemöta konkurrensen har Stockholms stad bland annat valt att satsa stora resurser på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Förhoppningen är att det ska bli en miljöstadsdel i världsklass som samtidigt ska representera Stockholms stads arbete kring ett modernt och hållbart stadsbyggande. På så sätt ska Norra Djurgårdsstaden fungera som ett skyltfönster för Stockholm som stad.

Hållbart stadsbyggande innefattar tre aspekter; ekologiska, ekonomiska och sociala. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka den sociala hållbarheten i Norra Djurgårdsstaden och hur arbetet med den har bedrivits i den bebyggda miljön. Vi har valt att i uppsatsen studera fyra konkreta faktorer i den bebyggda miljön, nämligen fastighetsindelning, kvartersformer, boendeformer och mötes-platser i utemiljön.

Vi undersöker hur utförandet av faktorerna påverkar den sociala hållbarheten i stadsdelen. Eftersom Norra Djurgårdsstaden ännu inte är färdigställd har detta arbete inriktats på delområdet Hjorthagen där planeringen är längst kommen. Där har Stockholms stad hittills presenterat fem detaljplanerade etapper samt en etapp med en omfattande planering av den yttre miljön.

Vi valde att utföra undersökningen genom litteraturstudier, intervjuer samt granskning av befintliga detaljplaner och illustrationsbilagor. Litteraturstudien gav oss bakgrundsfakta om hur begreppet social hållbarhet kan definieras och hur det uppnås i bebyggd miljö. Dessa kunskaper kunde vi sedan applicera på Norra Djurgårdsstaden. Studien innefattade även utomstående experters bedömning av den sociala hållbarheten i Norra Djurgårdsstaden. För att få en mer djupgående information om planeringen intervjuade vi stadsdelens projektchef. Eftersom Hammarby Sjöstad fungerat som en förebild för Norra Djurgårdstaden intervjuades även projektledaren för detta projekt. Vi granskade även tillgängliga detaljplaner och illustrationsbilagor för Norra Djurgårdsstaden för att få kunskap om hur den sociala hållbarheten har konkretiserats.

Resultatet av undersökningen visade att stadsdelen kommer ha en relativt god anpassningsförmåga i framtiden när nya behov uppstår. Den visade även att stadsdelens boende kommer ha en stor möjlighet till en upplevd trygghet. De boende riskerar dock att bestå av en homogen och kapitalstark grupp vilket kan bidra till att utomstående besökare lätt kan känna ett utanförskap i Norra Djurgårdsstaden. Den homogena boendestrukturen riskerar även att bidra till segregation i Stockholm.

Globalization has put Stockholm in a situation where it has to compete with other cities. To be able to compete in this market, the City of Stockholm has decided to spend large amounts of money on the city planning district Stockholm Royal Seaport. The City of Stockholm hopes that this district will become a world class environmentally friendly city district and represent the City of Stockholm’s work with modern and sustainable urban development. Stockholm Royal Seaport is intended to function as an advertisement for the whole city of Stockholm.

Sustainable development comprises three aspects, environmental, economic and social sustainability. The purpose of this essay is to examine the work with social sustainability in the Stockholm Royal Seaport and how it has been con-ducted in the built environment. Throughout this essay built environment in-cludes four tangible factors. These factors are plot sizes, block shapes, housing configurations and meeting places in the outdoor environment.

We examine how the factors affect social sustainability in the district. As the Stockholm Royal Seaport is not yet fully built, this essay focuses on the area of Hjorthagen, which is most advanced in the planning process. The City of Stock-holm has so far presented five development plans for different parts of Hjorthagen and an extensive programme for the exterior environment of yet another part.

We chose to conduct the study through literature studies, interviews and scru-tiny of development plans and illustration attachments. From the literature study we gathered background facts about social sustainability, how it can be defined and how it is achieved in the built environment. We then applied this knowledge on the Stockholm Royal Seaport. The literature studies also included opinions of independent experts on social sustainability in the Stockholm Royal Seaport. To get more in depth knowledge about the planning, we interviewed the project manager for the district. We also conducted an interview with the project manager of Hammarby Sjöstad because that district has been a model for the Stockholm Royal Seaport project. To gain knowledge about how the social sustainability has been made tangible in the Stockholm Royal Seaport, we reviewed available development plans and illustration attachments.

The results show that the city district will have a relatively good ability to conform to changes in the future needs of the inhabitants. They also indicate that the inhabitants of the Stockholm Royal Seaport will have a high sense of security in their living environment but there is a risk that those inhabitants will be a homogeneous and wealthy group which could lead to visitors feeling unwelcome and also to a more segregated Stockholm.