Kjellsdotter, Boel, 2013. Hållbar stadsutveckling som kunskapsprocess : att arbeta med hållbarhetsperspektiv i praktiken. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Dept. of People and Society
|
PDF
482kB |
Abstract
De flesta såväl praktiker som teoretiker är nog överens om att utvecklingen av städer måste vara hållbar, men hur uppnås en hållbar stadsutveckling? Denna uppsats handlar om arbetet med hållbar stadsutveckling i praktiken och hållbar stadsutveckling som en lärandeprocess. Från det att hållbar utveckling etablerades med Brundtlandrapporten 1987 och det därpå följande begreppet hållbar stadsutveckling, har många tolkningar gjorts av innebörden till begreppen.
Tillvägagångssätten för att generera hållbar utveckling och hållbar stadsutveckling har också visat sig vara otaliga, det finns ingen allmängiltig metod att följa och det kan vara problematiskt att gå från policy- till genomförandenivå. Det innebär att begreppen är under utveckling och det pågår ständigt lärande om hur det skall uppnås. Den röda tråden genom uppsatsen har varit att studera hållbar stadsutveckling som en lärandeprocess genom att studera hur kunskap utvecklas för hur hållbar stadsutveckling kan genomföras i praktiken och hur begreppet implementeras och operationaliseras.
Uppsatsen bygger på djupintervjuer med olika aktörer i Skåne representerande olika projekt och verksamheter med fokus på hållbar stadsutveckling. Utgångspunkten i intervjuerna var att studera hur hållbarhetsbegreppen hanteras, vilka arbetssätt och metoder som används i arbetet med hållbar stadsutveckling samt hur kunskap om hållbar stadsutveckling utvecklas. Resultaten från intervjuerna berättar inte explicit hur en lärandeprocess går till, men med resultaten från intervjuerna tillsammans med de teoretiska utgångspunkterna kan en enkel bild skapas för hur lärandeprocessen på strategisk nivå kan se ut för hållbar stadsutveckling.
De slutsatser som går att dra om hållbar stadsutveckling som lärandeprocess handlar om att det finns en öppenhet för vad hållbarhet innebär, vilja att lära och att i stora drag konkretisera vad som skall uppnås samt att kunskap och erfarenhet delges och sprids. Detta förutsätter att det finns platser och arenor för lärande och verktyg samt strategier att använda i denna process. I lärandet för, och i arbetet med hållbar stadsutveckling är det exempelvis betydelsefullt med samverkan och samarbete och att ha ett långsiktighetstänkande. Genom att det finns en vilja och öppenhet till att lära i samhället och förvärvade kunskaper och erfarenheter om hållbar stadsutveckling vidareutvecklas och sprids till andra sammanhang skapas nya lärandespiraler i sökandet för hur hållbar stadsutveckling kan genereras.
,Sustainable urban development needs more or less to be considered in the development of cities and this master thesis is about how sustainable urban development can be viewed as a learning process. There are various definitions and interpretations of the concepts sustainable development and sustainable urban development as well as methods to implement them. It is especially difficult to go from the rhetorical level to operationalize and implement sustainability since the concepts are flexible and evolving. The basis for this thesis is to study how the concept can be operationalized and how knowledge is created of how sustainable urban development can be implemented and achieved.
This thesis rests on empirical data gathered through interviews and by interviewing six practitioners representing different organisations and projects it was possible to study how they work with and develop knowledge about sustainable urban development. The analysis of the results from the interview survey is structured around two themes: the first concerns how the concept is used and the second about which working methods the respondents used and how knowledge of sustainable urban development was created. Combining the results from the interviews with the theoretical main points, it is possible to show how the process of learning looks like when it comes to how sustainable urban development can be implemented and achieved.
The conclusions from this study are the need of openness for the meaning of sustainability, a willingness to learn and the belief that knowledge and experience needs to be communicated and shared. To facilitate that, places and arenas for learning and the use of different tools and strategies are needed in this process. If acquired knowledge and experience is shared about how sustainability can be utilized in other contexts, and if there is a willingness to learn in the society, learning loops are created.
Main title: | Hållbar stadsutveckling som kunskapsprocess |
---|---|
Subtitle: | att arbeta med hållbarhetsperspektiv i praktiken |
Authors: | Kjellsdotter, Boel |
Supervisor: | Mellqvist, Helena and Lindholm, Gunilla |
Examiner: | Larsson, Marie and Gyllin, Mats |
Series: | Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2013 |
Level and depth descriptor: | Second cycle, A2E |
Student's programme affiliation: | LM004 Sustainable Urban Management - Master Programme 120 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of People and Society |
Keywords: | hållbar stadsutveckling, hållbar utveckling, hållbarhet, lärande, process, kunskap, implementera och operationalisera hållbar stadsutveckling |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2335 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2335 |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 28 May 2013 13:32 |
Metadata Last Modified: | 24 Jun 2013 08:47 |
Repository Staff Only: item control page