Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I en tid då vi blir fler och fler människor på jorden
talas det mycket om hållbar utveckling. Det täta
stadsidealet förespråkas av många men i spåret
av stadsförtätning försvinner många grönytor.
För att främja växt- och djurliv i städerna finns
det olika planeringsverktyg. Ett av dom kallas för
grönytefaktorn och användes för första gången i
Sverige till bomässan Bo01 i Malmö.
Vid anläggandet av Bo01 ställde man många krav
på utemiljön. Ett av kraven var att alla gårdar skulle
uppnå 0.5 i grönytefaktor. Det fanns dock inga
möjligheter att ge påföljder till de som inte levde
upp till kraven. Inte heller kunde man kräva att
grönytefaktorn skulle upprätthållas. Hur har detta
påverkat grönytefaktorn? Kan grönytefaktorn anses
vara ett hållbart planeringsverktyg sett över tid?
För att svara på mina frågor har jag gjort en fallstudie
på Bo01 i Malmö där jag besökt 17 bostadsgårdar
och inventerat de förändringar som skett på tio år.
Målet med studien är att undersöka hur utvecklingen
av bostadsgårdarna på Bo01 har skett över tid och
diskutera vad vi kan lära oss av utvecklingen.
Studien har visat att gårdarna inte har förändrats
så mycket i den övergripande strukturen. Bara en
gård har fått en helt ny gestaltning. I övrigt har
små förändringar skett och det är framför allt
växtmaterialet som har förändrats. Av fallstudien kan
man se att vissa ytor är mer robusta än andra ytor.
Det gäller de ytor som representerar markytor. De
ytor som representerar växtlighetet är inte så robusta
och har förändrats mer.
Den genomsnittliga grönytefaktorn för gårdarna har
blivit lägre sedan år 2002. Många gårdar levde inte
upp till kravet på 0.5 varken år 2002 eller år 2012.
Därför kan grönytefaktorn, så som den användes på
Bo01 inte anses vara ett hållbart planeringsverktyg
sett över tid. Även om faktorn har minskat på Bo01
finns det mycket potential i att utveckla verktyget.

In a time when we are becoming more and more
people on earth, sustainable development is a hot
topic. A dense urban structure is today promoted
by many. A lot of green spaces disappears when we
build denser. There are various planning tools to
promote plant and animal life in the cities. One of
them is called the green space factor. The exhibition
Bo01 in Malmö was the first place in Sweden to use a
planning tool like this.

Under the construction of Bo01 there were many
demands on the outdoor environment. One of the
requirements was that all courtyards would reach
0.5 in green space factor. However, there were no
possibilities to provide sanctions for those who did
not live up to the requirements. How has this affected
the green space factor? Can green space factor be
considered as a sustainable planning tool seen over
time?

To answer my questions, I have done a study on the
Bo01 in Malmö where I visited 17 courtyards and
observed the changes that has happened over ten
years. The aim of the study is to examine how the
development of courtyards at Bo01 has occurred
over time and discuss what we can learn from that.
The study has shown that the courtyards have not
changed that much in the overall structure. Only one
courtyard has been completely re-design. Otherwise,
small changes has occurred and it is mainly the
surfaces for plants that has changed. The study
shows that some surfaces are more solid than other
surfaces. These are the surfaces that represent ground
surfaces. The surfaces that represents plants is not as
solid and has changed more.

The average green space factor for the courtyards
is lower today. Many courtyards did not meet
the requirement of 0.5 either in 2002 or in 2012.
Therefore, the green space factor, as it was used at
Bo01 cannot be considered a sustainable planning
tool seen over time. Although the green space factor
has decreased at Bo01, there is potential in developing
the tool.