Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Resin-top disease is a rust fungi that occurs both as a host alternating form, Cronartium flaccidum G. Winter., and as a non-host alternating form, Peridermium pini Pers. The host alternating form can use a variety of hosts but the most commonly used species in the boreal forest is Melampyrum sylvaticum. In Scandinavia the Resin-top disease infect Scots pine, Pinus sylvestris L. The fungus infects the needles through the stomata and then grows through the branch to the stem where it strangulates the vessels transporting water and nutrition to the treetop, which kills the top. During the 21st century severe damages caused by Resin-top disease was reported in Västerbotten and Norrbotten. This caused The Swedish National Forest Inventory to execute a national damage monitoring in 2007 and 2008. We investigated if the presence and frequency of Resin-top disease increased with better ground cover vegetation (indicating better productivity) and more moist soils, and how a combination of these two site factors affected the presence and frequency. Our results showed that Resin-top disease was more abundant with more severe damages on sites indicating better ground cover vegetation. The soil moisture had no significant effect on neither the abundance nor the damage frequency of Resin-top disease. Mesic productive (fertile) sites had more severe damages than sites with lesser productivity and lower soil moisture.

Törskate är en rostsvamp som förekommer både som värdväxlande, Cronartium flaccidum G. Winter., och icke-värdväxlande, Peridermium pini Pers. Den värdväxlande typen kan infektera flera värdar men den mest betydande i den boreala skogen är skogskovall, Melampyrum sylvaticum L. I Norden infekterar törskate tall, Pinus sylvestris L. Svampen infekterar genom barrens stomata och växer sedan genom grenen till stammen där den stryper trädets vatten- och näringstransport vilket dödar toppen. Under 2000-talet rapporterades stora skador av törskate i Västerbotten och Norrbotten. Detta ledde till att Riksskogstaxeringen genomförde en Nationell riktad skadeinventering 2007 och 2008. Vi undersökte om förekomsten och frekvensen av törskateangrepp ökade på marker med ”rikare” fältskikt (som indikerar bättre bördighet) och högre markfuktighet samt hur kombinationer av de två ståndortsfaktorerna påverkade förekomst och frekvens. Vårt resultat var att törskate förekom mer abundant och med hårdare angrepp på marker med fältskikt som indikerar på bördigare marker. Markfuktighet visade sig inte ha någon signifikant påverkan på varken förekomsten eller frekvensen av törskateangrepp. Friska-bördiga marker hade hårdare angrepp än friska marker med sämre bördighet samt torrare marker.