Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The visions of the United Nations concerning sustainable development and conservation of biodiversity can only be realized if the human population succeeds in creating coexistence between human and wildlife. Landscape architects are able to influence on how landscapes are to be maintained and developed. The negative impact of infrastructure on wildlife has become a critical problem in Sweden and other parts of Europe. Wildlife crossings has been developed as a solution for the problems of road barriers in the landscape. The crossings are made to give animals a better opportunity to cross roads. There are a lot of different models of crossings, for different needs. The overbridging crossings are called wildlife bridges or green bridges. In the Netherlands the problems of barriers have become so critical that they have had parts of the road network demolished. In Sweden it is not yet too late to include green bridges and other wildlife crossings
in planning processes and spare the need of demolishing existing roads. The main reason why green bridges have not been used as a method in Sweden is because of high economic costs, small quantity of traffic and because of a different design culture. Ian Thompson has created a model for good landscape architecture which has been used in this essay. The model is called trivalent design and embraces three equal values: ecology, aesthetics and social awareness. Trivalent design also here represents the relationship and contribution of landscape architecture to sustainable development. Can green bridges become ecological, aesthetic
and social assets in urban areas? Do they have the potential to be good and sustainable landscape architecture? The result was obtained by reading information
about green bridges, Thompsons book Ecology, Community and Delight and literature on urban planning. Several benefits of the use of green bridges in Sweden urban areas in the future were found. One ecological benefit was that planning for green bridges are a relatively simple positive step to take for landscape architects and planners in the conflict between human life habits and nature. Aesthetic benefits from green bridges were that they can strengthen a community identity. Green bridges can also serve as reference points in the local environment and help people to orientate in the cities. Thanks to better accessibility
to green spaces a lot of social benefits could be noticed, such as: increased physical and mental health, decreased segregation and greater ecological awareness. Ecological infrastructure is a topic that would gain on being exhibited as a topic with prospects in a lot of different values. Green bridges could be examples of great landscape architecture in Sweden.

Förenta Nationernas visioner om en hållbar utveckling och att värna om den biologiska mångfalden kan endast realiseras om människan lyckas leva i samklang med natur och djurliv. Landskapsarkitekter kan påverka hur planeringen av landskapen ska se ut. Infrastrukturens negativa inverkan på i och med barriäreffekter för faunan har blivit ett stort problem både i Sverige och nere i övriga delar av Europa. Kompensationsåtgärder i form av faunapassager har börjat tas i bruk. Faunapassager är konstruktioner som underlättar för djur att passera en väg. Olika faunapassager har utvecklats, med olika funktioner. De överbryggande kallas faunaövergångar eller gröna broar. I Nederländerna har problemen med barriärer blivit så stora att man tvingats demontera delar av vägnätet för att rädda den ekologiska situationen i landskapet. I Sverige är vägnätet fortfarande så pass luckert att en planering som innefattar gröna broar och andra faunapassager kan bespara oss behovet av demontering. Anledningarna till att gröna broar inte fått ett stort genomslag i Sverige ännu är ekonomiska skäl, att vi har en relativt liten trafikmängd och en annorlunda gestaltningskultur. I arbetet användes Ian
Thompsons modell för god landskapsarkitektur. Modellen kallas trivalent design och innefattar tre jämbördiga värden: ekologi, social medvetenhet och estetik.
Modellen har även två av tre gemensamma grundpelare med modellen för hållbar utveckling: ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet. Trivalent design symboliserar
i arbetet därför även landskapsarkitekturens potentiella bidrag till en hållbar utveckling. Kan gröna broar utgöra ekologiska, sociala och estetiska tillgångar i svenska stadsnära miljöer? Har gröna broar potential till att leva upp till kriterierna för god landskapsarkitektur och hållbarhet? Resultatet erhölls genom litteraturstudier av bakgrundsinformation kring gröna broar, Thompsons bok
Ecology, Community and Delight samt litteratur som behandlade stadsplanering. Ekologiska vinningar fanns exempelvis i form av att det är en relativt enkel form
av konflikthantering mellan människans livsstil och naturens fortsatta funktion. Estetiska värden går att vinna genom att exempelvis via gestaltning förstärka områdens lokala identitet. Gröna broar kan också fungera som referenspunkter och underlätta för människor att orientera sig i sin närhet. Gröna broar kan bidra till bättre nåbarhet på och kopplingar mellan olika grönområden vilket leder till en rad sociala fördelar såsom ökad fysisk och psykisk hälsa, ökad social integration och ökad ekologisk läskunnighet. En värdepluralistiskt synvinkel bedömdes
ha potentialen att gynna ämnet kring ekologisk anpassning av infrastruktur. Gröna broar skulle kunna utgöra exempel på god landskapsarkitektur i Sverige.