Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det svenska elcertifikatsystemet är ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att låta producenterna av förnybar el sälja elcertifikat till konsumenterna erhåller de en extra inkomst som ökar deras intäkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion.
Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att målen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i målen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrågan på dem och då även ett högre elcertifikatspris. Det finns även andra osäkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagsläget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissättningen sköts på en fri marknad och hamnar i teorin där konsumenternas efterfrågekurva skär producenternas utbudskurva på elcertifikatsmarknaden.
Syftet med denna uppsats är därför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas välfärd ifall det blir en utbudsbrist på elcertifikat under dagens förutsättningar då det inte finns något pristak på elcertifikat och jämföra detta med ett scenario då ett pristak införs. Enligt nationalekonomisk teori maximeras den totala välfärden för samhället om det råder fri marknadsprissättning och det kan bildas en jämvikt mellan utbud och efterfrågan. I detta resonemang utesluts däremot fördelnings- och rättviseaspekter. I dagsläget bär konsumenterna hela kostnaden för elcertifikatsystemet och farhågorna är att deras stöd för förnybar elproduktion kan urholkas ifall kostnaden blir alltför hög.
I en grafisk analys, med utbuds- och efterfrågekurvor, skissas de samband som förväntas ligga bakom prissättningen på elcertifikat. I och med detta visas kopplingen elcertifikatsmarknaden har till elmarknaden. Baserat på tillgänglig data görs också en beräkning av skillnaden mellan konsumentens kostnader före och efter att ett pristak införs med år 2010 som exempel då elcertifikatpriset var som högst detta år. Förhoppningen är att det ger ett tydligare konsumentperspektiv på de kostnader som elcertifikatsystemet medför.
Slutsatsen från den grafiska analysen blir att ett pristak på elcertifikatsmarknaden kan garantera att konsumenternas kostnader inte stiger okontrollerat och också att det kan utformas på så sätt att det ger en intäkt till statskassan. Totalt sett ökar konsumentöverskottet i och med att priset på elcertifikat sjunker, men en viss höjning av elpriset kan också bli en följd. Beräkningarna av konsumenternas kostnader visar att ett pristak som sänker elcertifikatspriser med 62 % leder till en minskning av elcertifikatskostnaden och dess andel av den totala elkostnaden. Dock är kostnaden för elcertifikaten en liten andel av den totala elkostnaden och ifall elpriset stiger med mer än 4 % så är konsumentens totala elkostnad densamma som innan ett pristak.
Innan det går att fastställa ifall det behövs ett pristak på elcertifikat behöver vidare forskning göras för att fastställa vilken effekt detta får på elpriset. Om elcertifikatsmarknaden studeras separat från elmarknaden är dock ett takpris på elcertifikat ett bra sätt att skydda konsumenterna från skenande kostnader. Kvoten som ska uppfyllas för förnybar elproduktion är satt politiskt och det är sannolikt att politikerna inte har full information om marknadsförutsättningarna. Risken är stor att kvoten kan sättas för högt och det kan visa sig bli väldigt dyrt för konsumenterna varför en skyddsmekanism i form av ett pristak inte ska avfärdas för lätt.

The Swedish system with tradable green certificates (TGC’s) is a fairly complex system with a simple basic concept; to increase the renewable electricity production in Sweden through market forces in a cost effective manner. By allowing producers of renewable electricity to sell TGC’s to consumers, the producers receive additional income that makes it more profitable to produce renewable electricity.
However, there is concern among politicians that consumer costs for the TGC-system can be disproportionately high when the deployment goal for renewable electricity is increased. This could cause a supply shortage of TGC’s due to an increase in demand and this could in its turn increase the price of TGC’s. There are also other uncertainties in the system that could induce a supply shortage. Today there is no upper limit for how much a consumer could be obliged to pay for TGC’s. The pricing is determined in a free market and will theoretically end up where the consumer demand curve for TGC’s intersects the producer supply curve for TGC’s.
The purpose of this paper is therefor to investigate the impact on consumer welfare if there is a supply shortage of TGC’s under the current conditions when no price-cap exists. This is then compared with a scenario where a price-cap exists. Economic theory states that the total societal welfare is maximized with free market pricing where equilibrium can be reached between supply and demand. This reasoning does however exclude distribution and equity issues. The consumers bear the full cost for the TGC-system in the current situation and their support for renewable electricity generation might be undermined if their costs become too high.
In a graphical analysis of the supply and demand curves, I sketch the expected relationships that determine the pricing of TGC’s. This shows the interactions between the TGC-market and the electricity market. Based on available data, a calculation of consumer expenses in the year 2010 (when the TGC-price was at its maximum) with and without a price-cap is performed. This hopefully gives a clearer perspective of the costs that the TGC-system entails for the consumer.
The conclusion from the graphical analysis is that a price-cap on the TGC-market can ensure that consumer costs will not rise uncontrollably and also that the price-cap can be designed in such a way as to provide an income to the Treasury. Overall, a decrease of the TGC-price that is derived from a price-cap will increase consumer surplus, but there might also be a certain increase of the electricity price. The estimates of consumer expenditure in the year 2010 show that a price-cap which lowers the TGC-price by 62% leads to a decrease in consumer costs for TGC’s and their share of the total cost for electricity. Consumer costs for TGC’s are however only a small percentage of the total cost for electricity and if the price of electricity rises by more than 4 % the consumer’s overall electricity costs will be the same as before a price-cap on TGC’s was introduced.
Before the need for a price-cap on TGC’s is determined, further research must be undertaken to determine what the effect will be on the price of electricity. However, if the TGC-market is studied separately from the electricity market a price-cap is a good way to protect consumers from soaring costs. The production quota for renewable electricity that must be met is politically determined and it is unlikely that politicians have full information of the market conditions. There is a substantial risk that the target can be set too high and if so it can prove to be very costly for consumers. This supports the arguments of a need for a price-cap as a protective mechanism, and such arguments shouldn’t be dismissed too easily.