Home About Browse Search
Svenska


Sjöberg, Samuel, 2013. Trädens utveckling efter att de har lämnats som naturhänsyn : tillväxt, mortalitet och strukturell förändring 6-18 år efter avverkning. Second cycle, A1E. Uppsala: SLU, Dept. of Ecology

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Today green tree retention, together with leaving dead wood, is a common practice with the aim to reduce negative impacts on biodiversity and environment due to clear-felling. To better understand whether this conservation practice also makes a long-term difference, it is important to know what happens to these trees after harvest. Few studies have made an assessment of what happens to retention trees over a longer time period. In this study I inventoried retention trees that were left at clear-cuts six, twelve and eighteen years ago. I carried out a re-inventory of 57 retention patches (divided into free-standing tree groups, small swamp forests and edge zones) and free standing dead trees, spread over 25 previous clear-cuts in central Sweden. The first inventory was made by the landowner (Bergvik skog; formerly Stora Skog/Stora Enso Skog). Tree growth and mortality inside the retention patches have been investigated by estimating the amount of dead wood, removed trees and survival of trees. The change of standing dead wood outside patches was also investigated. The results showed that the annual tree mortality was 9.8% in six years old retention patches and 1.8% in those twelve years old. There were no differences in the changes of volumes of living trees or dead wood between the age groups (six, twelve and eighteen years). This shows that the changes in volume primarily occur in the first six years and this period might therefore be considered the most sensitive.
The volume of trees that died post-harvest in the six to eighteen years old retention patches was on average 45.7 m3ha-1. The main reason was wind (67%). There was more dead wood in exposed retention patches compared to those that grew more protected (p=0.007). On the other hand, I found no relationship between mortality and the edge:area relationship of the retention patches. Retention trees had also been removed after harvest. On average, 14.9 m3ha-1 dead and living trees were removed from the retention patches after six to eighteen years, and 28% of these trees were alive while the rest (72%) was a direct loss of dead wood. In this study I also show that trees were removed more often if there were seed-trees in the clear-cut. Furthermore, the loss of trees was higher in swamp forests, followed by tree groups and edge zones (p=0.002). The number of standing dead trees outside the retention patches decreased, but there were no differences between the age groups. Tree retention therefore contributes to a continuity of live trees in the new generation of forest, and an increase of dead wood in the forest landscape. The number of trees surviving and the volume of dead wood depend on the location of trees in the clear-cut, amount removed and what the trees endures during the first six years after harvest.

,

Idag lämnas levande träd och död ved vid skogsavverkningar med syftet att minska skogsbrukets negativa effekt på biologisk mångfald och miljö. För att kunna bedöma om denna åtgärd gör nytta är det viktigt att veta vad som händer med dessa träd efter att de har lämnats. Få studier har gjorts där man utvärderar vad som hänt med träden över en längre period. I denna studie har naturhänsyn som tagits sex, tolv eller arton år tidigare i form av lämnade träd undersökts. Detta gjordes genom en återinventering av 57 hänsynsytor (uppdelade i trädgrupper, sumpskogar och kantzoner) samt fritt stående döda träd, fördelade på 25 tidigare hyggen i Mellansverige. Den första inventeringen gjordes av markägaren (Bergvik Skog; tidigare Stora Skog/Stora Enso) som en uppföljning av tagen hänsyn (så kallat Grönt bokslut). I hänsynsytorna har tillväxten och mortaliteten undersökts genom att mäta mängden levande träd, död ved och borttagna träd. Utanför hänsynsytorna har förändringen av stående död ved undersökts. Resultatet visade att den årliga mortaliteten har varit 9,8% i sex år gamla hänsynsytor och 1,8% i de som var tolv år. Mellan åldersgrupperna sex, tolv och arton år fanns det ingen skillnad i hänsynsytornas volymförändring av levande och döda träd, vilket visar att volymavgången framförallt sker de första sex åren. Detta innebär att denna period är den känsligaste.
Volymen av träd som dött i de sex till arton år gamla hänsynytorna var i medel 45,7 m3*ha-1. Den främsta orsaken var vindrelaterad (67%) och det fanns mer döda träd i vindutsatta hänsynsytor jämfört med de som växte mer skyddat (p=0,007). Däremot gick det inte att fastställa att det dött mer träd i hänsynsytor med mycket kant i förhållande till dess yta. Lämnade träd dör också av att de avverkas. I genomsnitt hade 14,9 m3*ha-1 forslats bort efter sex till arton år och drygt en fjärdedel av denna volym var troligen levande träd, resterande tre fjärdedelar innebar en direkt förlust av död ved. Studien visar att det i högre grad förekommit borttagna träd där det tidigare funnits fröträd på hygget. Vidare påverkades trädens överlevnad av hänsynsytans typ: i sumpskogar var volymavgången högst följt av trädgrupper och kantzoner (p=0,002). Stående död ved utanför hänsynsytorna minskade, men det var det ingen skillnad mellan åldersklasserna i hur mycket som hade minskat. Naturhänsynen genererar således levande grova träd över hyggesfasen och i efterkommande ungskog och den bidrar också till en ökning av grov död ved i skogslandskapet. Hur många träd som överlever och hur mycket död ved som skapas beror på var träden lämnas, hur mycket som i efterhand tas bort och vad träden kommer att få utstå de första sex åren.

Main title:Trädens utveckling efter att de har lämnats som naturhänsyn
Subtitle:tillväxt, mortalitet och strukturell förändring 6-18 år efter avverkning
Authors:Sjöberg, Samuel
Supervisor:Ranius, Thomas and Schmalholz, Martin
Examiner:Gustafsson, Lena
Series:Självständigt arbete/Examensarbete / SLU, Institutionen för ekologi
Volume/Sequential designation:2013:1
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:None
Department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology
Keywords:naturhänsyn, skogsavverkning, hänsynsytor, tillväxt, trädmortalitet, död ved
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2090
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2090
Subjects:Forestry - General aspects
Nature conservation and land resources
Language:Swedish
Deposited On:07 Mar 2013 13:50
Metadata Last Modified:07 Mar 2013 13:50

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits