Home About Browse Search
Svenska


Lindholm, Petra, 2013. Effekten av skyddszoner på antal häckande sånglärkor (Alauda arvensis). First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Ecology

[img]
Preview
PDF
490kB

Abstract

I och med intensifieringen av jordbruket under de senaste 100 åren har jordbruksmiljön utsatts för stora förändringar. Exempelvis har arter som är beroende av jordbruksmark i många fall försatts i en ekologisk fälla. Detta innebär att arter felbedömer habitatkvalitén och föredrar i värsta fall de sämsta habitaten framför de bästa. Det som fåglarna uppfattar som ett bra häckningsrevir i början av häckningsperioden förvandlas ofta snabbt till en homogen, tät grässvål i dagens jordbrukslandskap. Det medför försämrad födotillgång och låg överlevnad hos både föräldrar och ungfåglar. Sånglärkans (Alauda arvensis) numerär har mer än halverats de senaste 40 år och nedgången ser ut att fortsätta i framtiden om inga åtgärder genomförs.
Skyddszoner utgör en miljö som skulle kunna mildra sånglärkans hotade status till en viss grad, då den uppfyller sånglärkans habitatkrav främst i samband med födosök. Den verkar som en strukturbrytning i det annars så homogena jordbrukslandskapet.
De frågeställningar som har utredds är:
• Har skyddszoner någon positiv effekt på antalet sånglärksrevir på den intilliggande åkermarken?
• Finns det en tidsberoende effekt för fält med skyddszon med anseende på antal sånglärksrevir? Kommer antalet sånglärksrevir att bero på tiden?
Resultatet visade på att skyddszoner har en påverkan på sånglärkans revirval. Det påträffades i genomsnitt 0,4 +/- 0,2 fler lärkrevir på åkermark intill skyddszoner jämförd med åkermark utan skyddszon (p = 0,046). Detta resultat är baserat på att kantzonerna inte är medräknade i analysen. När kantzonerna tas med i beräkningen blir resultatet annorlunda. Det finns då ingen signifikant skillnad mellan fält med skyddszon och fält utan skyddszon. Dessa resultat tillsammans (kantzonen med och kantzonen ej med) tolkas som att sånglärkan är knuten till ett fältlandskap med mycket kanteffekter.
Den tidsberoende effekten som testades föll inte ut signifikant men det finns en trend där preferensen för kantzoner är störst på försommaren för att sedan minska med tiden. Materialet som ligger till grund för resultatet har en del felkällor som troligtvis kan ha påverkat resultatet. Därför bör resultatet endast ses som en fingervisning. För ett starkare resultat krävs en, för frågeställningen, mer specifik designad inventering och insamling av data.

,

The intensification of agricultural development during the last 100 years has led to major changes in the agricultural environment. For example, species that depend on agricultural land have in many cases found themselves in an ecological trap; i.e. when poor quality habitats are preferred over high quality ones. This behavior is assumed to arise when human impacts induce fast environmental change that disconnects the link between evolved preferences for cues of quality from true habitat quality. Many farmland species may lack the ability to respond and adjust their behavior to agricultural intensification leading to population decline and demise. The population of the skylark (Alauda arvensis) has decreased by more than 50 % in the last 40 years and this downturn will probably continue if no actions are taken.
Buffer zones are environments that could reduce the ecological trap for the skylark, since they fulfill the skylark’s habitat requirements, particularly in regards to their hunt for food. Buffer zones work as structural brakes in an otherwise homogeneous landscape. The following issues were studied.
• Do buffer zones have an effect on the skylark in regards to the number of individuals?
• Is there a time-dependent effect for field with buffer zones with respect to the number of skylark territories?
The results showed that buffer zones have an effect on the skylark’s choice of its nesting habitat. There was an average of 0,4 +/-0,2 more nesting habitats in the fields near a buffer zone compared to fields without a buffer zone (p = 0,046). In this result, the edge zone is not included in the analyses. When these are included in the analysis, the results show that they are not statistically significant difference between fields with and fields without buffer zones. These two results together show that the skylark prefers an agricultural landscape with many edge zones.
Skylarks preferred the buffer zones during the early summer and this preference decreased with time. The result was shown not to be statistically significant, even though a negative trend was indicated. The material that the results are based on, together with the interpretation, contains some sources of error. The results should therefore only be seen as an indication. To get a more reliable result, more specific data and study methods would be required.

Main title:Effekten av skyddszoner på antal häckande sånglärkor (Alauda arvensis)
Authors:Lindholm, Petra
Supervisor:Eggers, Sönke and Josefsson, Jonas
Examiner:Redbo-Torstensson, Peter
Series:Självständigt arbete/Examensarbete / SLU, Institutionen för ekologi
Volume/Sequential designation:2013:2
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NK001 Biology and Environmental Science - Bachelor's Programme 180 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology
Keywords:sånglärka, skyddszon, tidseffekt
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2088
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2088
Subjects:Animal ecology
Nature conservation and land resources
Language:Swedish
Deposited On:07 Mar 2013 13:33
Metadata Last Modified:07 Mar 2013 13:33

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits