Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Trafikintegration är en komplex trafikplaneringsstrategi som är beroende av flera olika aspekter. Hur kan man genom gestaltningen välkomna och guida människor till och genom dessa platser och hur påverkar trafikintegrerade platser våra gator och offentliga rum.

Bakgrunden till valet av ämne för den här uppsatsen är
intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid
trafikintegration och det samspel som uppstår mellan gestaltningen och människorna som nyttjar platsen. Vad är
reglering och vad är gestaltning?

Den lokala trafikföreskriften Gångfartsområde infördes
2007 i trafiklagsstiftelsen och ersatte den äldre förlagan
Gårdsgata som infördes 1994. Gångfartsområde är liksom
Gårdsgata en reglerad form av trafikintegration som prioriterar gående. Införandet av Gångfartsområdesregleringen är delvis ett uppmärksammande av att regleringsformen inte främst kommit att införas i bostadsmiljöer i Sverige utan i centrala miljöer.

Enligt den lokala trafikföreskriften får fordon inte framföras i högre hastighet än gångfart, fordon får endast parkera på utmärkt plats och har väjningsplikt mot gående. Utöver dessa krav finns det byggnadstekniska villkor för hur ett gångfartsområde ska utformas. Det ska av gestaltningen framgå att hela ytan nyttjas av gående och att fordon inte ska framföras i högre hastighet än gångfart. Utöver de byggnadstekniska villkoren ska även villkoren om tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning, enligt lagen ALM uppfyllas, både vid ombyggnationer och nybyggnationer på allmän plats. Det finns tecken på att dessa förutsättningar inte alltid levs upp till på gångfartsområden runt om i Sverige och att det kan vara svårt att genomföra kraven.

Målsättningen för uppsatsen är att finna riktlinjer för hur
en gestaltning av ett gångfartsområde skall utformas. Dessa
riktlinjer kommer undersökas genom en gestaltning av ett
verkligt studieexempel. Gestaltningen kommer följa de riktlinjer som studien pekar på samt ske inom ramen för de
krav uppställda av trafikförordningen och ALM.

Vilka faktorer avgör en gatas attraktivitet för dess trafikanter? Det finns ingen enskild företeelse som är avgörande utan en rad olika saker som i en helhet och med en platsanpassning utgör en attraktiv gata. Inom ramen för uppsatsen har fyra kriterier valt ut som viktiga delar i vad som utmärker en god utformning utifrån gåendesperspektiv.

Dessa är trivsel, trygghet, framkomlighet och säkerhet. För
att tydliggöra innebörden av de fyra värdeorden har en litteraturstudie utförts. Uppsatsens huvudsakliga metod för att finna riktlinjer för gestaltning av Gångfartsområden var att genom fallstudier undersöka byggda exempel på trafikintegrerade platser i centrala miljöer i olika städer. De fallstudier som valdes ut och dit platsbesök gjorts var alla av olika former av trafikintegration. Detta för att möjliggöra en jämförelse som eventuellt skulle synliggöra fler riktlinjer.

DE FEM FALLSTUDIERNA:
-Tranås, Klockareplan på Storgatan är ett så kallat utfallande torg och är inte reglerad mer än efter allmänna trafikföreskrifter. Max 30 km/h.

-Växjö, Storgatan är reglerad som Gågata och har en cykeLbana förlagd i mitten av gatan. Cykeln som är ett fordon gör gatan till en trafikintegrerad plats.

-Kalmar, Larmgatan är en enkelriktad Gångfartsgata. Gatan är förlagd i en historisk intressant miljö och i ett system
av gångvänligt reglerade gator.

-Uppsala, Dragarbrunnsgatan har utefter sin sträckning tre
delområden som alla har olika utformning och är reglerade
som gångfartsområden.

-Göteborg, Vallgatan är en av de första gatorna att regleras
som Gårdsgata. Gatan är dubbelriktad och ligger i ett kulturhistoriskt intressant kvarter.

Vid platsbesöken har inventering samt en stadsanalys i utgångspunkt i de fyra värdeorden gjorts. Värdeorden har
bedömts för de olika gatorna i syfte att utröna dess betydelse som stadsrum. Resultatet från analysen har genom en Värderos satts samman i syfte att åskådliggöra och möjliggöra en jämförelse mellan de olika fallen.

Fallstudier och litteraturstudier har komplimenterats med
samtal med personer som är väl insatta i sitt specialområde
av ämnet. De områden som har bedömts vara av särskild
vikt är gestaltningsmässiga aspekter, trafiktekniska samt
tillgänglighetsfrågor kring trafikintegrerade ytor.
Uppsatsen har resulterat i slutsatser samlade i en verktygslåda. Slutsatserna är riktlinjer för hur en gestaltning av gångfartsområden bör se ut för att falla väl ut.

FEM RIKTLINJER ATT BEAKTA VID EN GÅNGFARTSOMRÅDESGESTALTNING:

- Gatan bör ha förutsättningar för att bli ett frekvent stråk för gående.

- Utformningen bör ske i en nivå.

- Markbeläggningen bör vara den samma över hela tvärsektionen. Man bör undvika tydlig zonering

- Möblering av gatan bör ske i utgångspunkt för människor.

- En frizon bör etableras för de samhällsgrupper som har
svårt för de samspel som krävs på en trafikintegrerad yta.

Verktygslådan har därefter prövats i ett verkligt studiefall. Fallet är en central gata i Jönköping, Barnarpsgatan som inom en snar framtid planeras bli omreglerad till Gångfartsområde utan att någon omgestaltning sker. Förslaget ämnar visa på vad en utformningsförändring av gatan i samspel med trafikregleringen skulle resultera i. Resultatet visar
att gatan har mycket att vinna på en omgestaltning enligt
trafikförordningen.