Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Upplandsstiftelsen är en organisation med målet att gynna friluftslivet i Uppsala län. De förvaltar ca trettio naturreservat, rekreationsområden och Upplandsleden. Besökarundersökningar kan ge information som är användbar för att bidra till stiftelsens mål. Syftet med arbetet var att fram en plan för genomförande av upprepade besökarundersökningar på stiftelsens områden och leden. Planen skulle inkludera besökarstudier och besöksräkning. Den ska kunna ge användbara resultat från första året men kunna förbättras med tiden. För att kunna föreslå lämpliga metoder behövs kunskap om de olika områdenas nuvarande besöksmönster. En förstudie i form av intervjuer gjordes. Respondenterna var utvalda för sin kunskap om de aktuella områdena. Data från intervjuerna kompletterades med områdesbesök. En separat undersökning av samtliga områden skulle ha blivit väldigt arbetsintensiv och ekonomiskt kostsam. Därför gjordes en gruppering av områdena och ledens etapper utifrån besöksstruktur och egenskaper. Grupperingsmetoden byggde på den statistiska metoden klustring. Lämpliga räkningsmetoder med typ av räknare och studiemetoder föreslogs för de olika grupperna. De för grupperna föreslagna metoderna är anpassningsbara utifrån eventuella begränsningar och prioriteringar som behöver göras.

Upplandsstiftelsen is an organization that aims to benefit outdoor recreation in the Uppsala county. They manage about thirty nature reserves, recreation sites and the hiking trail Upplandsleden. Visitor monitoring could give useful information to contribute to the goals of the organization. The purpose of this thesis is to make a plan for recurring visitor monitoring of the nature sites and trail. The plan is intended to include visitor surveys and visitor counting. It should be able to produce useful results from the first year of study and be able to improve over time. To be able to recommend appropriate methods knowledge about the visitor flow of the different sites. A pre-study in the form of interviews was made. The respondents were chosen because of their knowledge of the topical sites. Data from the interviews were complemented with visits of the sites. Separate studies of all the sites would have been very labour-consuming and economically expensive. Therefore the sites and parts of the trail were sorted into groups based on their visitor flow and attributes. The method of grouping was based on a statistical method called clustering. Appropriate counting methods with counter models and survey methods were suggested for the different groups. The suggested methods are adaptable based on possible restrictions and priorities that are needed.