Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna uppsats är att undersöka Peterhof och Drottningholm, två
formella 16-1700-talsparker, i fråga om deras karakteristiska element och
strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som
undersökningsobjekt eftersom båda parkerna har en anknytning till samma tid
och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att
båda var exempel på parker långt från sina ursprungliga inspirationskällor har
också gjort jämförelsen intressant att genomföra. Min metod är att jämföra
parkerna genom att göra litteraturstudier och att på plats undersöka
karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs
med hjälp av Anna-Maria Blennows Europas Trädgårdar (2009) och utgör
grunden för vad som undersöks i de två parkerna. Det är stor skillnad i storlek
och topografi mellan de två parkerna. Peterhof är många gånger större än
Drottningholm och har en mer dramatisk ursprunglig topografi som bidragit
starkt till dess utformning. De teman som finns underliggande i parkerna är
liknande: båda är tydliga manifestationer av makt och har en ikonografi hämtad
från den antika mytologins värld. Peterhofs formella park är byggd kring två
huvudaxlar, medan Drottningholms formella park är byggd enbart runt en
huvudaxel. Den övre trädgården i Peterhof har en struktur som liknar den
formella parken vid Drottningholm: parterrer och boskéer placerade symmetriskt
runt en huvudaxel och ett huvudperspektiv. Huvudperspektiven skiljer sig också
åt. Vid Peterhofs övre trädgård har perspektivet sin målpunkt på slottet eftersom
denna del av parken är utformad som en entré. Drottningholms huvudperspektiv
sträcker sig från slottet ut genom parken och till en målpunkt på en liten kulle
med en staty. Den lägre trädgården vid Peterhof har ett oändligt huvudperspektiv
som sträcker sig ut över Östersjön. Peterhofs orangeri och köksträdgård är en del
av parkens utformning medan Drottningholms orangeri och köksträdgård
placerades utanför parken och inte som en del av den symmetriska
kompositionen.

The purpose of this essay is to examine Peterhof and Drottningholm, two formal
parks of the 17-18th centuries, in respect of their characteristic elements and
structures/overall planning. Peterhof and Drottningholm were chosen as subjects
because both parks have a connection with the same era and a common history as
royal parks of the respective kingdoms. The fact that both were examples of
parks far away from their original sources of inspiration also made the
comparison interesting to carry out. My method is to compare the parks by
making literature studies and on-site visits investigating the characteristic
elements, structures and overall planning of the two parks. A table made with
help from Anna-Maria Blennows Europas trädgårdar (2009) forms the basis on
what to investigate in the parks. There is a big difference in size and topography
of the two parks. Peterhof is many times larger than Drottningholm and has a
more dramatic topography which is incorporated in its design. The underlying
themes are similiar: both are clear manifestations of power and might drawing
iconography from the antique mythology. Peterhof Royal Garden is built around
two main axes whereas Drottningholm Palace Park is built solely around one
axis. The upper garden of Peterhof has a similiar structure to the formal park at
Drottningholm: parterres and bosques placed symmetrically around a main axis
and vista. The vistas differ; at Peterhof the upper garden has its focal point on the
palace itself since it's designed as an entrance but at Drottningholm the vista
extends from the palace out through the park and to a focal point on a small hill
with a statue. The lower garden of Peterhof has an endless vista stretching out
over the Baltic Sea. Peterhof incorporates the orangerie and the kitchen gardens
as compositional elements in the layout. At Drottningholm the orangerie and
kitchen garden were placed outside the park and not as parts of the symmetrical
composition.