Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ian Thompson använder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benämnt tri-valent design, vilket kan jämställas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kärna uppnås då en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och estetiska värden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hållbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nämns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanläggning är dagvattendammen, vilken är ett mer miljövänligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjälp av dagvattendammar kan förorenat vatten, från städernas gator och tak, magasineras samt renas på naturlig väg innan det slutligen når hav och sjö. Dammarna skapar även viktiga livsmiljöer för flora och fauna, samtidigt som de med rätt utformning kan erbjuda mervärden för människor, exempelvis i form av rekreation och välbehag. För att säkerställa dagvattendammarnas önskade funktion finns, vid utformning, hjälpmedel framtagna som publicerade råd och riktlinjer. Två exempel är Jesper Perssons rapport Utformning av dammar: En litteraturstudie med kommentarer om dagvatten-, polerings- och miljödammar och Malmö stads publikation Dagvattenstrategi för Malmö. Att tolka och tillämpa dessa rekommendationer kan för den oerfarne vara problematiskt, då de i regel är en produkt av matematiska och tekniska uträkningar. Landskapsarkitektens kompetens innefattar sällan tekniska lösningar, men det förminskar inte vikten av att känna till dem. På så vis kan en konstruktiv dialog föras med expertis inom ett projekt. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka om samt hur tri-valent design kan uppnås vid utformning av en dagvattendamm och därmed klargöra en landskapsarkitekts möjliga roll i processen. Genom en litteraturstudie undersöktes Thompsons begrepp tri-valent design parallellt med viktiga faktorer att ta hänsyn till vid utformning av dagvattendammar, främst med permanent vattenyta (så kallad våt damm). Resultatet av undersökningen redovisades därefter i två skilda delar, där den första behandlade tri-valent design och den andra delen dagvattendammar. Sedermera jämfördes de två resultatdelarna i en analys, vilken utredde de mest framträdande möjligheterna och motsättningarna med att uppnå tri-valent design. Det framkom av resultat och analys att noggranna undersökningar av den aktuella platsen krävs och utifrån det måste prioriteringar göras baserat på konsultation och dialog med både allmänheten och expertis. Detta då undersökningen dels visade på en orimlighet i att, vid utformning av en dagvattendamm, uppfylla alla kriterier för socialt, ekologiskt samt estetiskt tilltalande platser samtidigt och dels att tri-valent design inte kan uppnås utan att involvera andra i designprocessen.

In the book Ecology, Community and Delight the author, Ian Thompson, uses a concept called tri-valent design, which can be equated with an optimum in a landscape architect’s work to design appealing sites. Thompson explains that the core of the concept is reached when a location has a harmonious combination of social, ecological and aesthetical values simultaneously. He emphasizes, in the ecological part of Tri-valent design, the importance of ecological sustainability and alternative methods for stormwater treatment is described as an essential part of the work. One kind of facility used for stormwater treatment is the stormwater pond, which is a more environmentally approachable complement to the present-ly overloaded treatment plants. Contaminated water, from urban roofs and roads, can by stormwater ponds be in storage and purified by natural processes before it finally reaches seas and lakes. The ponds also create essential habitats for flora and fauna and with the right design can they offer added values to humans, in form of recreation and delight, as well. As help for the designer, to ensure the stormwater ponds desired functions, are there published advices and guidelines.

Two examples are Jesper Persson’s report Utformning av dammar: En litteratur-studie med kommentarer om dagvatten-, polerings- och miljödammar and the town of Malmö’s publication Dagvattenstrategi för Malmö. To interpret and practice these recommendations can, to the inexperienced, be problematic, as they generally are products of technical and mathematical calculations. Technical solutions are seldom included in a Landscape architect's competence, but that does not diminish the importance of knowing about them. A constructive dia-logue can, by doing so, be held with the experts involved in a project. The pur-pose of this paper was therefore to examine if and how Tri-valent design can be achieved when designing a stormwater pond and thus clarify a Landscape archi-tect’s possible role in the process. Thompson's concept Tri-valent design was examined through a literature study, alongside with important factors to take in consideration when designing stormwater ponds, mainly with a permanent water surface (so called wet ponds). The result of the survey was subsequently reported in two separate parts, where the first part dealt with Tri-valent design and the other stormwater ponds. The results of the two parts were later on compared in an analysis, where the most prominent possibilities and contradictions, in achiev-ing tri-valent design, were investigated. The result and analysis indicated the need for carefully examinations of the site in question. Based on that result pri-orities must be made with help from consultation and dialogue with both the public and experts. This because the investigation indicated an incongruity, when designing a stormwater pond, in meeting all the criteria for socially, environmen-tally and aesthetically pleasing locations simultaneously, but also that Tri-valent design cannot be achieved without involving others in the designing process.