Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det här examensarbetet är utfört vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Undersökningen har sin utgångspunkt i ett samarbete med Nacka
kommun. Det övergripande syftet med studien har varit att få en
förståelse för vad som påverkar förskolors och skolors användande av
grönområden. Grönområdens kvalitéer som stödjer utomhusvistelse
ur pedagogers perspektiv har undersökts och andra faktorer som kan
påverka och styra användandet av utomhusmiljön. Ett annat syfte
har varit att undersöka vad inom forskning och ramverk som stödjer
utomhusmiljön som ett komplement till inomhusundervisning. Ett av
målen med studien har varit att ge övergripande förslag på förbättringar
som kan underlätta och förbättra utomhusvistelse för skolor och
förskolor. Studien är av kvalitativ art och grundar sig i en fallstudie
i Nacka kommun på Sicklaön. Fallstudien består av intervjuer med
pedagoger på en förskola och en skola samt fältinventeringar av de
utomhusmiljöerna som nämnts under intervjutillfällena.
Med utomhusvistelse finns möjligheter och positiva aspekter
som bidrar till barns utveckling. Det krävs dock ett intresse och
kunskap för att skapa naturmöten av god kvalité. Forskning visar att
utomhusvistelse kan bidra till att uppnå förskolors och skolors mål,
något som även framkom i den här fallstudien. Enligt de intervjuade
bidrog utomhusvistelse med att uppnå målen och i vissa fall var
utomhusvistelse nödvändigt. Flertalet beskrev de positiva aspekterna
med nyttjandet av utomhusmiljön såsom att motoriken utvecklades,
leken blev bättre och det sociala samspelet förbättrades både mellan
barn samt lärare.
Många av de upplevda hindren som framkom i studien i och med
besök av grönområden såsom trafik, antal personal per barn/elev och
närheten till naturen har direkta kopplingar och påverkas av varandra.
Deras gemensamma nämnare är brist på säkerhet. Säkerheten är
troligtvis det största hindret för besök av grönområden och i val av
grönområden. I den här fallstudien finns grönområden relativt nära
skolan och förskolan. För långt avstånd till grönområden ansågs dock
vara ett problem. Men det var inte endast avståndet i sig som var ett
problem utan att det fanns för lite ”riktig natur” i närområdet. Här spelar
även grönområdets karaktär in. Studien påvisar om att det finns en
koppling mellan ledningens stöd, en tydlig målsättning, personalens
intresse och engagemang samt huruvida personalen är nöjd med tiden
för utomhusvistelse. En otydlig målsättning, pedagogers ointresse och
en ledning som inte stödjer kan då också fungera som hinder.
Förutom att grönområden som upplevs som säkra värdesätts så
uppskattas naturpräglade grönområden. Variationsrika grönområden
med fler karaktärer eller element ses som positivt. Här är den vilda och
den artrika karaktären att föredra. Av vikt är dock att alla olika typer av
miljöer finns representerade i närområdet.
En förhoppning är att arbetet kan fungera som ett underlag och som
en inspirationskälla för kommuner, förskolor samt skolor. Bland annat
behövs en ökad kommunikation mellan lärare, ledning, föräldrar och
kommuner för att se vad som bör prioriteras och vilka åtgärder som är
möjliga genomföra för att möta förskolors och skolors behov av en god
utemiljö.

This thesis is conducted at the Swedish University of Agricultural
sciences. The study is made in collaboration with the municipality of
Nacka. The overall purpose of the Master thesis has been to gain an
understanding of what affects the use of green areas in schools and
preschools. Qualities of green areas that support outdoor stays, out of
teachers perspective, has been studied as well as other factors that
may affect and control the use of the outdoor environment. Another
purpose has been to explore what within research and frameworks that
support the outdoor environment as a complement to indoor education.
An objective has been to provide overall suggestions of improvements,
which can facilitate and improve the outdoor stay for schools and
preschools. This thesis is a qualitative case study in Nacka municipality
on Sicklaön. The case study consists of interviews with teachers in
a preschool and in a school as well as field surveys of the outdoor
environments mentioned during the interview sessions.
Teaching in the outdoor environment provides opportunities and
positive aspects, which contribute to children’s development.
Interest and knowledge is however needed in order to create nature
encounters of good quality. Research shows that the use of the outdoor
environment may contribute to the realization of preschools and
schools goals. This was also the case in this study. The interviewees
claimed that the use of the outdoor space contributed to achieving the
goals. Majority of the interviewees described the positive aspects of
using the outdoors and mentioned that the motor skills evolved, the
play got better and the social interaction between both children and
teachers was improved.
Many of the perceived barriers apparent in this study, such as traffic,
number of staff per child / student and closeness to nature are directly
linked to, and affected by each other. Their common denominator is a
lack of security. Security is then probably the biggest obstacle when
visiting parks and when choosing which green area to visit.
There are green areas nearby the school and preschool in this case
study. The distance to green areas was though considered a problem,
but the distance as such was not the only problem, but rather the lack
of “real nature” in the surrounding area. The characteristics of the green
areas are then also of importance. A connection can be found between
the supports of the management, a clear objective, the staff’s interest
and whether the staffs are satisfied with the time they have for using
the outdoors environment. Vague goals, teachers’ disinterest and a lack
of support from the management can also act as hinders.
Preschool and schoolteachers value green areas, which are
perceived as safe. Other qualities that are appreciated are nature
characterised green areas. Green areas with a great variety with
several characteristics or elements are seen as positive. The wild
characteristic and the specie-rich characteristic are preferable. Of
importance is however that all types of environment are represented in
the surrounding area.
This study can hopefully act as a source of inspiration for
municipalities, preschools and schools. There are amongst other things
a need for increased communication between teachers, management,
parents and municipalities in order to figure out what should be
prioritized and which actions that are possible to implement to meet
preschools and schools needs of a good outdoor environment.