Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna studie var att utvärdera hur effektiviteten och kvaliteten i planeringsarbetet
har påverkats av de GIS-stöd som har införts på SCA Skog. De GIS-stöd som omfattas är till
viss del det tidigare traktplaneringsverktyget TP, men framförallt har studien fokuserats på
det nya och mer omfattande systemet SkogsGIS. Utvärderingen baseras till stor del på en
enkätundersökning som visar hur användarna av programvaran anser att deras egen
effektivitet och kvalitet har påverkats efter införande av ett allt större GIS-stöd.
Utvecklingsmöjligheter och förslag till förbättringar har studerats. En omvärldsanalys har
också gjorts för att kunna jämföra SkogsGIS med GIS-system som används på andra
skogsföretag.

Att utföra ajourhållningsarbetet i SkogsGIS ansåg de flesta av distriktscheferna som positivt.
SkogsGIS gav en god överblick och bättre kontroll av alla åtgärder som utförts och kommer
att utföras på distriktet. Kvalitén ansågs även ha ökat vad gäller funktionalitet vid planering,
arealskattning och återväxtplanering med GIS- och GPS-stöd. Orsaker till det positiva
resultatet var dels att uppgifter kunde utföras direkt i fält med GPS vilket ger färre misstag,
och dels att GIS ger en bra överblick som annars är svår att uppnå. Kvalitén ansågs även ha
ökat vad gäller val av trakter för slutavverkning, gallring, röjning och gödsling. Planering av
röjning och gödsling hade underlättats mycket med GIS-stöd. Effektiviteten och enkelheten
hade ökat när den långsiktiga planeringen (LSP) hade utförts i SkogsGIS. En generell slutsats
är att effektiviteten med GIS och SkogsGIS ansågs ha ökat inom alla arbetsområden men att
den hade begränsats vid introduktionen av SkogsGIS på grund av olika svårigheter och
problem med den nya programvaran.

The purpose of this study is to evaluate the effects at SCA Skog on introducing a more
comprehensive geographical information system (GIS). The primary objectives are to
evaluate the effect on efficiency and quality when the district managers have access to the
system as opposed to methods used previously. Secondary objectives are to investigate how
the new system is used in practice and compare this to GIS systems in other companies in
their sector.

The main results show that, on the whole, district managers felt that SkogsGIS has made it
easier to keep information up to date, giving a good overview and better control of all
operations in their district. The users also felt that using GIS and GPS improved the quality of
planning of harvest activities, acreage and regrowth, and lead lead to more well-founded
decisions.

The feedback was that they could do their tasks directly in the forest with GPS and this
resulted in fewer mistakes and better accuracy. They also thought that a good overview is
difficult to achieve without a GIS-system and that the use of GIS has improved the choice of
stands for various forestry actions. The planning of clearings and fertilizing has been
simplified and become more efficient with increased GIS-support, as has the long-term
planning (LSP) with SkogsGIS as well.

In general we can conclude that the efficiency has improved in all fields with improved GIS-
support, however the efficiency reduced during the implementation period of SkogsGIS due
to problems with the new program.