Home About Browse Search
Svenska


Westman, Henrik, 2012. Utvärdering av silotorkar efter skörden 2011. First cycle, G1E. Alnarp: SLU, Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)

[img]
Preview
PDF
228kB

Abstract

Målet med undersökningen var att få reda på hur lantbrukare som använder sig av silotorkar
uppfattar silotorkarnas funktion då man lägger in spannmål med högre vattenhalt.
I arbetet har 15 stycken lantbrukare intervjuats, sju från Östergötland, tre från Västergötland
och fem från Skåne. Lantbrukarna i intervjuerna har olika lång erfarenhet av att använda sig
av silotorkar. De lantbrukare som har haft sin siltork längst byggde den 2004, medan tre andra
bara använt sina silotorkar en säsong.
Av intervjuerna framkommer att de flesta lantbrukarna är nöjda med silotorkens funktion.
Endast en av lantbrukarna som har intervjuats var besviken på silotorken då taket på
silotorken gav vika första året han använde den. Samma lantbrukare hade aldrig lyckats torka
ner spannmålen till rätt vattenhalt på hösten utan hade fått vänta till våren och torkat ner de
sista procent-enheterna.
Lantbrukarna som intervjuats konstaterar att det inte är några problem att lägga in spannmål
med höga vattenhalter i en silotork. Av 15 intervjuade lantbrukare var det tio stycken som
hade lagt in spannmål med vattenhalter mellan 24 och 30 % resterande hade antingen lyckats
tröska med lägre vattenhalt, eller hade torkat ner spannmålen till 17-19 % i en konventionell
varmluftstork innan de lagt in spannmålen i silotorken.
Till silotorkarna används tillsatsvärme för att spannmålen ska torkas snabbare. Alla som
intervjuades använde sig av oljepannor för att värma upp luften. Det kan dock konstateras att
lantbrukarna som byggde sina silotorkar tidigt använder pannor med lägre effekt än de som
har byggt på senare år. Anledningen till detta är att torkningskapaciteten ökar ju större fläkt
du har. Oljepannorna som använts av lantbrukarna är i storleksordningen 120- 250 kW.
Flera lantbrukare påpekade under intervjuerna att de haft vissa problem med att vattenhalterna
varierar vid utlastning. De tror att det beror på att kondens har bildats i silon som sedan har
droppat ner på den översta spannmålen. Enligt Westlin (2004) kan även boss och agnar
påverka jämnheten av vattenhalten i silotorken. Det beror på att boss och agnar är betydligt
lättare än spannmålen vilket leder till att de samlas i mitten av silon. Det leder senare till att
luften har svårt att ta sig genom detta parti.

,

The objective of this study was to find out how the silo drier function works when drying
grain with higher moisture (20-30%)
15 farmers were interviewed, seven from Östergötland, three from Västergötland and five
from Skåne. Farmers in the interview have used their silos in different years; the farmer who
has had the silo longest built his silo in 2004. Three of the farmers had only used their silo for
one season.
From the interviews I found that most farmers were satisfied with the grain stir drying
function. Only one of the interviewed farmers was very disappointed with the silo. The farmer
who was disappointed had not got the grain moisture down to 14 % since he bought the silo
2007. Another thing that made him disappointed were the construction of the silo. The first
winter he used his silo the silo wall collapsed.
The interviewed farmers said that there was no problem to dry grain with higher moisture
content in a silo dryer. 10 of the 15 interviewed farmers had put in grain with moisture
between 24- 30 %. The other five farmers managed to harvest with lower moisture. Otherwise
the grain was dried down to 17-19% in a conventional hot air dryer before being put into the
silo dryer.
The silo dryers used additional heat to the grain to be dried quickly. All interviewed used oil
heater to heat the air. Farmers who built their silo early use heater with smaller power than
those who built in recent years.
Several farmers said that they had problems with varying moisture content at the discharge.
The farmers believed condensation had occurred in the silo and had fallen down on the top
grain. According to Westlin (2004) it can also be boss and chaff that affect the moisture
content of the grain making a larger air resistant in the air flow causing poorer drying. The
boss and the chaff is much lighter than the grain which leads to more of it in the middle of the
silo.

Main title:Utvärdering av silotorkar efter skörden 2011
Authors:Westman, Henrik
Supervisor:Hörndahl, Torsten
Examiner:Bengtsson, Lennart
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:First cycle, G1E
Student's programme affiliation:LK006 Lantmästarprogrammet - kandidatprogram 180 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)
Keywords:silotork, torksilo, spannmålstorkning, spannmål
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1590
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1590
Subjects:Handling, transport, storage and protection of agricultural products
Agricultural machinery and equipment
Language:Swedish
Deposited On:30 Aug 2012 06:48
Metadata Last Modified:30 Aug 2012 06:48

Repository Staff Only: item control page