Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Gentrifiering är ett fenomen som kan ses i många storstäder idag. Gentrifiering innebär bland annat en förändring i den socioekonomiska profilen i ett område då en mer välbeställd befolkningsgrupp tillkommer ett område med invånare tillhörande en mindre kapitalstark befolkning. Flertalet forskare hävdar att gentrifiering leder till en ökad segregation i och med att områden blir mer homogena och staden på så sätt polariseras. Samtidigt beskriver andra forskare att gentrifiering är en liten och knappast negativ process i förändringen av staden. Gentrifieringsprocessen är emellertid väldigt komplex och innefattar flertalet förändringar som sker parallellt och i påverkan av varandra. Begreppet har tidigare använts för att beskriva den socioekonomiska förändringen i innerstadsområden. Definitionen av gentrifiering har däremot vidgats och idag tillskrivs gentrifiering inte enbart innerstäder utan är ett fenomen som även går att urskilja i andra kontexter.
Denna studie undersöker gentrifieringsbegreppet, diskurser kring gentrifiering samt fenomenets effekter. Därtill beskriver denna studie gentrifieringens koppling till den fysiska miljön med exempel från Möllevången i Malmö. Undersökningen är gjort med kvalitativa dokumentstudier såväl som kvalitativa intervjumetoder. Syftet med denna studie är att belysa fenomenets komplexitet samt dess konsekvenser inom stadsbyggande, då främst med fokus på det offentliga rummets fysiska utformning. Arbetet i denna uppsats ämnar även diskutera landskapsarkitektens kunskap och roll i gentrifieringens intressanta och komplicerade process.
Arbetet visar att gentrifiering inte kan beskrivas som ett enbart positivt eller negativt fenomen i staden. Däremot är det viktigt att inte förringa fenomenets negativa effekter, då exempelvis bortträngning av boende påvisats i gentrifierade områden. Studien belyser även bostadspolitikens koppling till gentrifiering. Därtill beskrivs några faktorer i gentrifieringens koppling till den fysiska miljön och att landskapsarkitekten kan påverka processer som gentrifiering då hen är medskapare av det offentliga rummet. Slutligen belyses medborgarengagemang som en viktig del i processer då större förändring planeras i den fysiska miljön.

Gentrification is a phenomenon that can be seen in many big cities today. Gentrification includes a change in the socio-economic profile in an area, a change deriving from the reside of a more affluent population compared to the former, less affluent, population in the area. Most scholars argue that gentrification leads to an increased segregation as the areas become more homogeneous and the city so polarized. Others describe gentrification as a small and hardly negative process in the transformation of the city. However, the process of gentrification is very complex and includes several changes that take place simultaneously and influence each other. Previously the term gentrification has been used to describe the socio-economic change in inner city areas. The definition of gentrification has however expanded and today the term is attributed not just to inner cities but is a phenomenon that also may be identified in other contexts.
This study examines the term gentrification, discourses of gentrification and the phenomenon's effects. In addition, this study describes the link between gentrification and physical environment, with examples from the area Möllevången in Malmö, Sweden.
The survey was done by qualitative document studies and qualitative interview methods. The purpose of this study is to illustrate the complexity of gentrification and its consequences in urban construction, mainly focusing on the physical characteristics of public space. The work in this paper also intends to discuss the landscape architect's knowledge and role in the interesting and complicated process of gentrification.
The work in this study indicates that gentrification can’t be described as a solely positive nor negative phenomenon in the city. However it is important not to neglect the negative impacts of gentrification when effects such as displacement of residents have been demonstrated in gentrificated areas. This study also illustrates the relation between housing policy and gentrification. Withal describes some factors of the relation between gentrification and physical environment. The work of this study also indicates that the landscape architect can affect processes such as gentrification since she is involved in the creation of public space. Finally, civic engagement is illuminated as an important part in processes where major change is planned in the physical environment.