Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag, när industriernas storhetstid är över i Sverige, har nya områden för utveckling öppnats upp.
Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit något som kallas ruderatmark. För
att spara på värdefull naturmark utanför städernas gränser väljer många städer att idag förtäta på
dessa marker. Ruderatmark benämns även som skräpmark som trots namnet är en yta som ofta
innehåller unika habitat för flora och fauna och är en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik
biodiversitet i städerna. Samtidigt är den i många fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot
människorna i staden. Ruderatmarkerna är dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse. En
allmän uppfattning, bland både tjänstemän och allmänhet, är att dessa marker inte alls fyller något
egentligt syfte i staden. Samtidigt oroas ekologer över att dessa originella och unika platser kommer
försvinna från städerna. Det finns, när det kommer till planeringen av dessa marker, många
motsättningar kring hur platsen ses och vad den har för funktion.
Målet med uppsatsen är att bidra till en förståelse av ruderatmarkens roll för stadens natur och av
hur existerande lagar och myndighetsstrukturer kan användas för att bevara ruderatmarken. Det görs
genom mestadels litteraturstudier och kompletteras av en ostrukturerad intervju för att fylla i luckor
och frågor i studien. Syftet blir därmed att med att bidra till diskussionen för huruvida natur på
ruderatmark bör finnas kvar som plats och funktion i staden i vilken intervjun får en centralare del i
uppsatsen.
Uppsatsen resulterar i en bred inblick i ruderatmarkens roll och funktion i staden, hur bevarandet av
naturvärden i staden ser ut idag och hur framtiden kan komma att behöva se ut. Det kommer visa
sig att de biologiska värdena på ruderatmarken är höga, unika och bidrar till en biologisk mångfald i
staden. Det kommer också tydliggöras att kunskapen hos såväl planerare och beslutsfattare som
allmänheten behöver förbättras om marken ska ha en chans att finnas kvar. Uppsatsen drar
slutsatsen att behovet av nya skydd i staden måste utformas. Detta eftersom vi än är kvar i tanken av
att naturen inte är påverkad av människan. Trots att många diskussioner säger det motsatta och
menar att det idag inte går att hitta natur som inte präglas av kultur. Naturskydden i staden bör
därför vara dynamiska, temporära och anpassade till människan. Dessutom, om naturen i staden ska
finnas kvar, behöver staden byggas smart och naturen bör därför komma in än tidigare i
planeringen. För att det ska byggas smart krävs det en hänsyn för naturen och en helhetssyn av det
mosaikmönster som skapar stadens natur innan de specifika platserna kan ses över.

Today, when the days of glory for the industry is over in Sweden, new places for development have
emerged. These places, belonging to derelict industry, are those we today name brownfields. To
save valuable nature outside of the city, a lot of cities decide to densify on these derelict lands. The
brownfields are however not only a derelict land. It is a place, containing unique habitats for biota
and is a special biotope within the city contributing a rich biodiversity to the cities. But at the same
time these places often contain contaminated grounds and are therefore a threat against human
health. The brownfields are also telling us something about the history and are often a cultural
qualification. A common view for general public, as well as officials, is that this land doesn´t have a
use within the cities. At the same time the ecologists are worrying that these unique places are
going to disappear. There are, when it comes to planning of brownfields, strong tensions about how
to look at the places and which function they have.
This Paper aims to contribute with an understanding of which role the brownfields have, belonging
to the nature within the city. It also aims to contribute with an understanding of how existing laws
and authority structure can be used to conserve the brownfields. This is mostly made by literature
studies with a complementary interview. The use of the study therefore becomes to conduce
conclusions of how nature on brownfields can have a place and function within the city. This is
reached by giving the interview a larger part in the paper.
This paper results in a broad insight in which role and function brownfields have, how the
protection of natural values is today and how the future might develop. The paper will show that
brownfields have high and unique biological values. It will also be shown that these lands
contribute a high biodiversity within the city. Further on, it will be pointed out that there is a
missing knowledge among planners and decision-makers as well as the public that needs to be
improved if the brownfields are going to have a place within the city. This study will also draw the
conclusion that the need of new types of protections is desperate. The new protections of nature in
the city need to include culture, dynamics and temporal aspects to optimize its functions. The paper
will also conclude that there is a big need of smart exploitation and building and that nature should
therefore be a part of planning in early stages. This paper also talks for a comprehensive view of the
mosaic pattern, characterising the city´s nature, before manage specific places.