Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Varje dag förloras stora mängder livsmedel och dessa förluster sker i alla steg från jordbruket till konsumenternas hushåll. En av orsakerna till att mat går förlorad är att produkten börjar närma sig sitt bäst- föredatum. Bäst-föredatum ska ses som en kvalitetsmärkning, där tillverkaren av produkten fram till datumet kan
garantera en produkt som har kvar de egenskaper som krävs
för just det livsmedlet. Bäst-föremärkning kan ibland förvirra konsumenten och blandas ihop med sista förbrukningsdag. Sista förbrukningsdag används för livsmedel som ur en mikrobiologisk synpunkt är mycket lättfördärvliga (exempelvis köttfärs) och bör inte konsumeras när datumet passerats.

Syftet med denna rapport har varit att ta reda på hur olika livsmedelsföretag arbetar med datummärkning på sina produkter, detta för att eventuellt bevisa att ett datum är satt med viss marginal. Detta i sin tur skulle kunna leda till minskad rädsla att konsumera livsmedel som passerat sitt datum, och därmed ett minskat matsvinn.

Personer på kvalitetsavdelningar på fyra olika livsmedelsföretag runt om i Sverige har delgivit information om hur deras märkningsarbete ser ut. Mjölkföretag och köttföretag har deltagit och samtliga företag genomför kontinuerliga sensoriska och mikrobiologiska tester på alla sina produkter för de i rapporten beskrivna livsmedlen. Produkterna testas under tillverkningsprocessen samt på sitt bäst-föredatum eller sista förbrukningsdag. Mjölk pastöriseras och farliga bakterier dör och det som med tiden kommer att ske i mjölken är endast en försämring i kvalité. Mjölk har ett bäst-föredatum på 8 dagar men tester har visat att mjölken även efter 10 dagar är godtagbar, vid rekommenderad förvaringstemperatur. Syrade produkter som smaksatt yoghurt och crème fraiche har lång hållbarhet på grund av att patogena bakterier inte trivs i den sura miljön, därmed förlängs livslängden på produkterna och de blir sällan dåliga. Syrade produkter med 28 dagars hållbarhet har efter tester visat sig uppfylla kvalitetskraven även efter 33 dagar. Köttprodukter som fläskfilé och falukorv har fram till bäst-föredatumet 20 dagar respektive 50 dagar (lager+butik) men även här har de visat sig ha god kvalité en tid efter datumen passerats, vid förvaring i rekommenderad temperatur.

Inget av företagen genomför längre hållbarhetstester än nödvändigt, därför är det svårt att sätta de olika produkterna inom ett tidsspann från ätbara till icke ätbara. Företagen är överens om att deras produkter efter passerat bäst-föredatum fortfarande är ätbara, under förutsättning att de förvarats vid rätt temperatur och inte kontaminerats under vägen. En slutsats är att effektivare kontroller på lagringstider kan förlänga hållbarheten på livsmedel vilket kan leda till att mer korrekta hållbarhetstider kan sättas på livsmedlen, som kan reducera matsvinnet.

Every day large quantities of food are thrown away in agriculture, food industry and households. One reason that food is thrown away is because products are approaching their best before date. Best before dates should be viewed as a quality mark, a mark where the manufacturer can guarantee a product that remains with similar characteristics and original quality that were required when packaged. It should be safe to eat if the storage conditions have been correct even when date has passed. Best before dates can sometimes be mixed up with use by date that. Products with a use by date should not be consumed when date has passed. Use by date is only used for food products that from a microbiological point of view are very perishable, such as minced meat.

The aim of the study was to investigate how food companies are working with ‘best before’ labels and ‘use by’ dates on their products. This in order to prove that a date is set with some type of margin, which can lead to reduce fear of consuming food that is unsafe.

The method used was interviews with employees who work at quality departments at four different companies in Sweden. Dairy products and meat products were investigated and the companies under similar terms using sensory and microbiological tests on their products. All products were tested during the process and at the dates set for the best before or use by targets. Results from this investigation shown that milk has a best before date of 8 days, though tests have shown that milk still has the quality that is required even after 9 or 10 days. Fermented products such as flavoured yoghurt and sour cream have a shelf life of 28 days, tests have shown that these kinds of products still are acceptable in quality after 33 days. Due to low pH in these products the shelf-life is much longer and the products rarely gets bad. Meat products and sausage have best before dates set between 20 days and 50 days (storage + store), but even these products can be consumed after the best before date has passed, if right storage temperature has been used. Since meat products can loose some of its sensory quality when the dates has passed, the companies choose a shorter shelf life to have some extra margin to help with customer satisfaction.

None of the companies tested their products longer than required, desiring to know how long the products maintain their quality standards, and not after the point that the product is dangerous to consume. All companies in the study inform that their products still are edible even after the date has expire, if storage in right temperature, but there will be a deterioration in quality. One conclusion is that more knowledge about microbial life of food products can result with longer and more correctly set expiration dates, which hopefully can reduce food waste.